"Han skall lÄta rÀttfÀrdighetens sol gÄ upp med lÀkedom under sina vingar" Malaki 4:2
Vi blir aldrig fÀrdiga med frÄgan om hÀlsa, helande och helbrÀgdagörelse. Det fortsÀtter att vara en tung lyftesten, det förblir en kÀlla till diskussion pÄ knivseggen och fÄ saker skadar relationer sÄ djupt som överdrifter och ohÄllbara löften inom detta Àmne. Konstigt vore det annars. VÄr hÀlsa, vÄr livs framgÄng och vÄr egen tillvaro bestÀms ju av hur kroppen mÄr. Allt sjÀlen vill stöter ju pÄ patrull om kroppen inte kan det vi vill. SÄ det Àr naturligt att vi anlÀgger ett perspektiv med vÄr kropp som utgÄngspunkt.
Det Àr naturligt, men i grunden fel. För den samlade bilden om vÄra kroppar Àr inte den att det Àr vÄr fysiska status som betyder mest. Vi Àr inte vÄr kropp. Vi bor i ett tillfÀlligt tÀlt. Vi Àr till vÄr jordiska form underlagda den jordiska verklighet som sÄ entydigt beskrivs i hela Bibeln. Av det skÀlet Àr sjukdom i alla former i första hand inte ett andligt probem utan ett naturligt, och det Àr inom det naturliga omrÄdet som lÀkedom i första hand skall sökas för ett fysiskt tillstÄnd. MÄnga gÄnger borde förbön med handpÄlÀggning föregÄs av en vitaminkur. Och eller en ordentlig maning till att leva sunt.
Det finns uppenbart sjukdom som har övernaturliga dimensioner. SÄ har Jesus lÄtit oss veta att en kvinna som haft 'blodgÄng' varit bunden av Satan under 18 Är. Lukas 13:16 Men det Àr inte genom att driva ut en ond ande som hon blir botad. Sjukdom fÄr dock ibland sÄdan plats hos oss att vi blir vÄr sjukdom och sÄ identifierar oss med den att vi saknar förmÄga att skilja pÄ kroppens tillstÄnd och vÄr egentliga personlighet. DÄ har vi satt kroppen över allt annat. Det Àr ett synnerligen allvarligt lÀge. Kroppen tar vÄr inre mÀnniska till gisslan och lÄter oss veta att innan vi blivit friska Àr vi inte Guds barn.
Det bibliska helhetsperspektivet ger inte vid handen att sjukdom kommer frÄn Satan. DÀremot Àr det uppenbart att Satan utnyttjar kroppens vedermödor som en vÀg till att förmÄ oss att förbanna Gud. LÀs Jobs bok kap 1-2 sÄ ser du hur det kan vara möjligt.
UtgÄngspunkten för allt jordiskt lidande Àr detta:
"Jag menar att den hĂ€r tidens lidanden inte kan jĂ€mföras med den hĂ€rlighet som ska uppenbaras och bli vĂ„r. SjĂ€lva skapelsen vĂ€ntar och lĂ€ngtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit underlagd förgĂ€ngelsen, inte av egen vilja utan genom honom som la den dĂ€runder. ĂndĂ„ finns det ett hopp om att Ă€ven skapelsen skall befrias frĂ„n sitt slaveri under förgĂ€ngelsen och nĂ„ fram till Guds barns hĂ€rliga frihet. Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och vĂ„ndas." Rom 8:18-22
Villkoren för alla mÀnniskor Àr de samma. Vi lever i en skapelse som Àr pÄ vÀg mot sin undergÄng, vÄra kroppar inbegripna. Kroppen Àr tempel, men inte Gud. Kroppen Àr bostad och fordon, verktyg och medel, men den Àr inte ande och inte sjÀl. Vi har en skatt i ett lerkÀrl. KÀrlet kan bara brista nÀr det gÄtt sitt antal varv till brunnen. SÀttet pÄ vilket detta kÀrl nÄr sin "sista förbrukningsdag" Àr bland annat sjukdom. Som drabbar oss av flera olika skÀl.
1) I en sönderfallande vÀrld störs det som frÄn början var utan brist och fel undan för undan och ansamlingen av defekter ger större och större utslag i hela vÀrlden. Genetiska defekter medför ofÀrdighet redan frÄn moderslivet. En förstörd miljö ökar belastningen pÄ organismen med effekter som vÄr biologi inte Àr skapad för och inte heller kan anpassas till. Som kollektiv Àr vi utan undantag under denna "förbannelse" Se 1 Mos 3:17f "Till Adam sade han: "Du lyssnade pÄ din hustru och Ät av trÀdet som jag befallde dig att inte Àta av. DÀrför skall marken vara förbannad för din skull. Med möda skall du livnÀra dig av den sÄ lÀnge du lever. Törne och tistel ska den bÀra Ät dig och du ska Àta av markend örter. I ditt anletes svett skall du Àta ditt bröd tills du vÀnder Äter till jorden för av den öÀr du tagen. Jord Àr du och jord ska du Äter bli."
2) FörutsÀttningen för ett liv i hÀlsa Àr ocksÄ en relation till den skapare som tillika Àr skapelsens ende och rÀttmÀtige Àgare. För kroppen Àr trots sin begrÀnsning och sÀkra framtida undergÄng fortfarande "till för Herren". 1 Kor 6:12-13 "Allt Àr tillÄtet för mig, men allt Àr inte nyttigt. Allt Àr tillÄtet för mig, men jag skall inte lÄta nÄgot ta makten över mig. Maten Àr till för magen och magen för maten, men bÄda skall Gud göra slut pÄ. Men kroppen Àr inte till för omoral utan för Herren, och Herren för kroppen. Gud har uppvÀckt Herren och genom sin makt skall han uppvÀcka oss." BÄde vad vi Àter och hur vi lever har sÄledes betydelse för hÀlsa och vÀlmÄende under tingens beskaffenhet. Och hÀr Àr det riktigt allvarliga: Om Gud och Guds uppenbara vilja inte tas in i livsekvationen Àr sjukdomar nÀstan garanterade: "Han sade: "Om du hör Herren din Guds röst och noga lyssnar till hans bud och hÄller alla hans stadgar, ska jag inte lÀgga pÄ dig nÄgon av de sjukdomar som jag lade pÄ egyptierna, för jag Àr Herren din lÀkare." 2 Mos 15:26 Notera: detta Àr första gÄngen som sjukdom och lÀkedom berörs samtidigt i Guds folks historia. Och det handlar inte om lÀkarens ingrep nÀr sjukdom redan intrÀffat utan om profylaktisk lÀkekonst. Lev rÀtt, gör rÀtt och en mÀngd sjukdomar som drabbar dem som gör motsatsen kommer inte att drabba dig.
UnderlÄt att Àta rÀtt och du blir sjuk. UnderlÄt att vara tacksam och mat tar makten över dig. (somliga, skriver Paulus, har sin mage till sin Gud.)
Tillför kroppen vad den inte behöver och du blir garanterat sjuk pÄ olika sÀtt, förr eller senare.
Ăt mer Ă€n du behöver och du blir fet och orörlig och hamnar i riskzonen för diverse skörlevnadsjukdomar.
Hmm? Och nÀr allt detta drabbar oss söker vi inte först att ÄtgÀrda felen utan hoppas pÄ ett under till ny hÀlsa, utan att Àndra vÄra vanor? Jag har besökt ett antal möten med helande tjÀnst. Jag har hittills aldrig sett en enda av dessa mirakelarbetare ta redan pÄ nÄgot om patientens bakgrund, livsvanor och möjliga liv i olydnad under Guds ordning. Och utan undantag dör alla dessa mirakelverkare förr eller senare av nÄgon sjukdom eller annan allvarlig skada. Oavsett bekÀnnelse!
3) Direkt personlig synd gÄr ibland i arv till barn och barnbarn i tredje och fjÀrde led. En del synder nedÀrvs. Men inte alla. Vid nÄgot tillfÀlle avslutar Jesus sitt helande verk med att sÀga: "GÄ nu och synda inte mera, pÄ det att inte nÄgot vÀrre mÄ ske dig."Joh 5:14 Varningen Àr befogad enbart om hans tidigare lidande var orsakat av hans egen synd. Vid andra tillfÀllen har en mÀnniskas lidande dock inte alls med hans eget eller hans förÀldrars synder att göra. Se Johannes 9 1-3 "NÀr Jesus kom gÄende sÄg han en man som varit blind frÄn födelsen. Hans lÀrjungar frÄgade "Rabbi, vem har syndat sÄ att han föddes blind? Han sjÀlv eller hans förÀldrar?" Jesus svarade:"Det Àr varken han eller hans förÀldrar som har syndat, utan detta har skett för att Guds verk skulle uppenbaras pÄ honom."
SÄledes: vi Àr alla pÄverkade av tingens tillstÄnd i vÀrlden.
Av skrifternas samlade vittnesbörd ser vi alltsÄ att vi lider fysiskt av olika skÀl. Med fÄ undantag kommer vi alla dö fysiskt dÀrför att vÄra kroppar inte lÀngre kan hÄlla sjukdom och lidande i fysisk form ifrÄn oss. Ingen dör fullt frisk. Att inse att vi inte Àr undantagna frÄn nÄgot av dessa skÀl Àr nödvÀndigt. NÀr förkunnare menar sig veta att för oss som Àr frÀlsta sÄ gÀller inte dessa begrÀnsningar utan vi kan Äberopa ett fullstÀndigt ÄterstÀllande till paradisisk fullkomlighet redan hÀr under jordelivet sÄ talar de mot bÀttre vetande i direkt motsÀttning mot det som Àr skrivet. Oftast försvarar de denna instÀllning med att citera Jesaja 53: 4-5 "Men det var vÄra sjukdomar han bar, vÄra smÀrtor han tog pÄ sig, medan vi sÄg honomsom hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för vÄra brott, slagen för vÄra synder. Straffet blev lagt pÄ honom för att vi skulle fÄ frid, och genom hans sÄr vi helade."
Till yttermera visso citeras detta ett par gÄnger om i NT och kopplas varje gÄng samman med Messias verk för oss. Dels hos Matteus i kap 8 som direkt pÄföljd av ett helande-under dÀr mÄnga blev botade: " för att uppfylla det profeten Jesaja sagt", dels hos Petrus i hans första brev: 2:24"Han bar vÄra synder i sin kropp pÄ korsets trÀd för att vi skulle dö bort frÄn synderna och leva för rÀttfÀrdigheten. Genom hans sÄr Àr ni helade." Men notera detta: vad menas med 'mitt folks skada' i Gt? Vad Àr det för sjukdom som lagts pÄ honom? Alla vÄra blir svaret dÄ. Men inte frÀmst de personliga fysiska utan de lÄngt mer övergripande och allvarliga som innebÀr vÄra synder som skiljer oss frÄn Gud. De fysiska sjukdomar som drabbar oss har aldrig mer Àn tillfÀllig karaktÀr Àven om de Àr livslÄnga. De sÀger ingenting om vÄr eviga status. Kroppen Àr underlagd förgÀngelsen och sjukdomen kan bara bidra till sÀttet vi avslutar det fysiska livet pÄ. Ingen hÀlsokost i vÀrlden kan förhindra att kroppen tar slut och att vi dör! Men det som Àr vÄr verkliga skada Àr den som berör evigheten. Den som skiljer oss frÄn Gud. Det sÀgs aldrig om fysisk sjudom eller svaghet eller brist att den skulle kunna skilja oss frÄn Gud. TvÀrtom, det Àr en helt annan skada som Àr vÄrt verkliga problem och som bara botas genom Hans sÄr.
NÀr Messias kom Ätföljdes hans förkunnelse om Guds rike av tecken och under, av helanden och av mirakulösa tillfrisknanden. Samma dynamik fortsÀtter vara verksam genom apostlarna och profeterna och pÄ alla nya missionsfÀlt verkar denna makt Äterigen. Dess syfte Àr mindre att tillfÀlligt förbÀttra mÀnniskors liv, ty de dör alla förr ellser senare i allafall, Àn att bekrÀfta och verkstÀlla det goda budskapets karaktÀr. Hos de som blir helade Àr det dock inte sjÀlvklart att de fortfar att vara Guds tjÀnare och vittnen om sanningen. Tio spetÀlska blir helade, bara en ÄtervÀnder med tacksamhet. Lukas 17:12-19 (Ett helande som bara ger syndaren möjlighet att fortsÀtta synda Àr knappast ett fullbordat helande. För ihop med helandet hör alltid ocksÄ frÀlsningen. "GÄ och synda inte mer.!") Rubriken för denna blogtext Àr hÀmtad frÄn Jeremia 17 och som ni ser stÀlls helande och frÀlsning i paritet med varandra.
Helande utan frÀlsning Àr dÄ visserligen humanitÀrt bistÄnd av hög klass och vÄr ofattbart skickliga sjukvÄrd Àr bortom all diskussion ett av mÀnsklighetens största bedrifter. Men ur vÄrt perspektiv Àr helande till fortsatt synd inte vare sig human eller meningsfull. Den som fÄr hÀlsan Äter för att Äter riskera den genom att Änyo leva sÄ att han förlorar den har blivit synnerligen illa lurad.
Blev alla helade?
De som hÀvdar att Jesaja 53 frÀmst och bokstavligen skall förstÄs inom ramen för kroppens helande citerar ofta och gÀrna alla texter som lÄter pÄskina att Jesus helade alla. Och de finns verkligen en lÄng rad sÄdana. SjÀlva begreppet frÀlsning kopplas ihop med att "de lama gÄr, de blinda fÄr sin syn och de spetÀlska blir helade."Matt 10:8, 11:5, 12:15 Lukas 4:27 Luk 4:40 osv och slarvar man sig genom NT sÄ fÄr man intrycket att alla helades dÀrhelst Jesus drog fram. Men dÄ mÄste man slarvlÀsa.
NÀr enligt Johannes kap 5 Jesus möter mannen vid den sköna porten vid Betesda dammen Àr det bara en av alla de halta och lytta som blir helad dÀr och dÄ.
Vid templet i Jerusalem lades halta lytta och andra ofÀrdiga ut för att tigga almosor. Jesus hade passerat dem ett stort antal gÄnger utan att hela nÄgon av dem. Det var Petrus och Johannes som bad den lame fÀsta sin blick pÄ dem och helade honom, inga andra, den gÄngen. Att helande Àr en del av vÄr förkunnelse beror pÄ att Àven kroppen fÄr vÀlsignelse om mÀnniskan försonas med Gud. Men det fysiska helandet garanterar inte att det sker. "Ni var som vilsna fÄr, men nu har ni vÀnt om till era sjÀlars herde och vÄrdare." 1 Pet 2:25 DÄ har ett verkligt hel-helande Àgt rum. Inte förr.
Nej, det Àr inte sant att alla blev helade ens under Jesu tid. Det Àr sant att mÄnga som helades försvann utan att fÄ sina synder förlÄtna. Det Àr sant att tusentals upplevde underverk utan att det ledde till frÀlsande tro. Under och tecken Ätföljer dem som tjÀnar med de gÄvor som Herren ger, men det finns ingen garanti för att de som efterföljer under och tecken i tron om att det Àr dessa som skall rÀdda dem nÄgonsin kommer till den frid med Gud som löser deras stora skada. Jer 6:14 "De tar det lÀtt med att bota mitt folks skada och sÀger "allt Àr vÀl. allt Àr vÀl!" Men allt Àr inte vÀl."
En viktig insikt om Jesu helande Àr att hans handlingar Àr kopplade till mÀnniskors tilltro till honom.
"Ske dig sÄsom du tror", "Din tro har hjÀlpt dig" etc.Ibland Àr det inte ens patienten sjÀlv som uttrycker tro utan andra omkring honom. "NÀr han sÄg deras tro botade han den sjuke". Men dÀrtill kommer ocksÄ: "Han kunnde inte göra nÄgra kraftgÀrningar ibland dem för de trodde inte pÄ Honom." Att det sÄledes finns en koppling mellan helandet och mÀnniskors tro kan inte förnekas. Men det skiljer sig milsvitt frÄn förestÀllningen att "man skall ta ut sitt helande i tro och sedn vÀnta pÄ att miraklet hÀnder". NT kÀnner inte till nÄgon 'förskottstro'. Alla som trodde blev helade vid mötet med Jesus eller Jesu ord, inte sju Är senare. Att pÄstÄ sig ha ett helande fast sjukdomen entydigt har makt över hela kroppen Àr falsk marknadsföring och förblir en lögn oavsett 'andliga' förtecken.
HÀr syns det mig som om helandefrÄgan fÄtt en olycklig bindning till vÄr tids egocentriska vÀrldsbild. Guds frÀlsning, Guds shalom gÀller hela jorden. Den Àr inte i första hand en frÄga om "mitt helande" utan om Guds mening "att hela mitt folks skada." De flesta texter om lÀkedom i GT handlar om hela folket, hela nationen Israel, inte om den enskilde. Och de helanden av individer som sker Àr alla insatta i ett sammanhang dÀr det Àr relationen till Gud som styr helandet. Ex: Miriams spetÀlska, Naamans spetÀlska, Hiskias insjuknande etc. Notera ocksÄ att sjukdom som ett resultat av dom Àr en genomgÄende röd trÄd. LÀs 5 Mosebok 28:20-24 och du finner att sjukdom Àr som brev pÄ posten för att avvika frÄn Gud.
Helandet i församlingen
En av de vanligast och oftast framförda skÀlen till att framhÄlla ett helande för alla Àr lÀnkat till tanken att 'vi skall göra som Jesus gjorde'. Ovan sÄg du just att dÄ helas inte alls alla. Men problemet Àr större Àn sÄ. Ingen av apostlarna gjorde vad Jesus gjorde av det skÀlet att Jesus hade gjort det eller det. Ingen av apostlarna pÄstÄr sig gÄ i Jesu efterföljd om det dÀrmed menas att "Vi har lÀst vad han gjorde dÀr och dÄ" och nu gör vi likadant hÀr och nu. Det som Àr det kristna livet Àr nÀmligen inte baserat pÄ imitation av den jordiske, fysiske Jesu gÀrningar, utan pÄ den i dem levande och uppstÄnde Kristus i full verksamhet genom den Helige Ande. Det vill sÀga, det Àr Kristus i dem som sÀtter agendan för vad de gör och sÀger och hur och var. Och dÄ blir bilden av helandet en helt annan Àn nÀr Messias bekrÀftar sina ansprÄk med helandet.
Nu handlar det om mĂ€nniskor i delaktighet med varandra och den Helige Ande i den kropp som Ă€r Jesu församling i vĂ€rlden. Det Ă€r frĂ„n huvudet för denna församling som alla de gĂ„vor utgĂ„r som tillsammans bygger upp hela kroppen. Helandets tjĂ€nst Ă€r en av mĂ„nga, den gĂ„r hand i hand med en stor mĂ€ngd andra alla lika viktiga. NĂ€r nĂ„gon av tjĂ€nsterna inte finns eller nĂ€r sammanhĂ„llningen inte finns, nĂ€r de troende lever var och en för sig sjĂ€lv och inte för den heliga församlingen hamnar de i grĂ€nsomrĂ„dena dĂ€r de utsĂ€tts för allt det som vanligen drabbar alla mĂ€nniskor, en utan den helande och lĂ€kande gemenskap som Ă€r den levande församlingen. "Ăr nĂ„gon bland er sjuk, ska han kalla pĂ„ församlingens Ă€ldste, och de skall be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Trons bön skall bota den sjuke och Herren skall resa honom upp. Och har han begĂ„tt synder, skall han fĂ„ förlĂ„telse för dem. BekĂ€nn dĂ€rför era synder för varandra och be för varandra sĂ„ att ni blir helade." Jak 5 14-156
Notera att sjukdom inte kan undvikas ens i en frisk församling, hur mindre dÄ i en 'sjuk' sÄdan. Med vilken sorgsam ledsnad skriver inte Paulus om Korintförsamlingens tillstÄnd? "Den som Àter brödet och dricker Herrens bÀgare pÄ ett ovÀrdigt sÀtt syndar dÀrför mot Herrens kropp och blod.. dÀrför finns det mÄnga svaga och sjuka ibland er, och ganska mÄnga Àr insomnade." Hur ser den kristna församlingens interna hÀlsovÄrd ut? Finns den hörni? Inte dÀr ordet inte ges utrymme att styra församlingsledning och församling tillika.
NÄgot ambulerande helandeverk existerar inte i den kristna kyrkan. SkÀlet Àr kanske att en förhastad handpÄlÀggning till helande riskerar att göra 'helaren' delaktig i synd. Förmodligen Àr det sÄ att nÀr församlingen fungerar som Gud antytt sÄ finns lÀkedomsgÄva för de fall som inte har en naturlig lÀkedomsprocess. LÀkare Àr inte onödiga, men de har grÀnser för vad de kan göra. De flesta lÀkare vet att deras uppgift Àr att hjÀlpa kroppen till den lÀkedom som kroppen bÄde behöver och har en rad resurser till att Ästadkomma under rÀtt betingelser. Vid dessa grÀnser stÄr helandets tjÀnst som en del av församlingens liv. Det Àr inte det normala att det behövs ett helande under för varje sjukdom. Kroppen Àr redan i sig ett under av sjÀlvlÀkedom. Det Àr denna förundran över vÄr kropp som kommer till uttryck i Psalm 139:14, att inte ha tillit till kroppens inbyggda lÀkekonster Àr att ocksÄ att vanÀra skaparen.
.
Sjukdom som svaghet, brist.
Allt arbete leder till mödans matthet. Sjukdom Àr alltid ocksÄ 'svaghet', asthenia i grekiskan. En del sÄdan svaghet kommer som ett brev pÄ posten av att man inte helgar vilodagen, bara för att ta ett expempel. Markus 6:31 "Kom med till en öde plats dÀr ni kan fÄ vara ensamma och vila er lite." Det var sÄ mÄnga som kom och gick att de inte ens hade tid att Àta. Att regelbundet vila Àr ingen nödutgÄng utan en nödvÀndighet. Att arbeta utöver vad angivet Àr innebÀr att mÀnniskan förlorar tillgÄng till ett av hÀlsans viktigaste redskap. "Hör upp med ditt eget verk, och vet att jag Àr Gud" Ignorera det och sjukdom kommer som ett brev pÄ posten.
Paulus tycks vara outtröttlig. Fast vi glömmer att han fick sabbatsarrest i omgÄngar i olika romerska fÀngelser. Han satte nog betydande press pÄ sin omgivning och sina medarbetare. Trophimus har han varit nödsakad att lÀmna kvar i Miletus eftersom han var sjuk. Varför botade Paulus honom inte om Jesaja 53 gÀller all sjukdom och brist? (2 Tim 4:20) Och vad skall vi sÀga om Epafroditus?
"Jag tyckte det var nödvÀndigt att skicka tillbaka Epafroditus till er, min broder och medarbetare och medkÀmpe som ni sÀnde för att hjÀlpa mig med vad jag behövde. Han har lÀngtat efter er alla och varit orolig eftersom ni har hört att han blivit sjuk. Och han var verkligen sjuk, nÀra döden. Men Gud förbarmade sig inte bara över honom utan ocksÄ över mig sÄ att jag inte skulle fÄ sorg pÄ sorg...Ta nu emot honom i Herren med all glÀdje. Visa uppskattning för sÄdana som han, för han var nÀra döden i sitt arbete för Kristus. Han satte sitt liv pÄ spel för att ge mig den hjÀlp som ni inte kunde ge."
Vad har alla prosperitykrÀmare att sÀga om detta Guds ord? NÀr Epafroditus blev sjuk, dödsjuk, i Paulus nÀrvaro var det ingalunda ' kom till Jesus blir du frisk och vacker, rik och begÄvad." Och inte heller kallades mirakelverkare till helandetjÀnst. Inte ens Paulus reste sig över honom och 'befallde sjukdomen att gÄ sin vÀg." Han överlevde för att sjukdomen inte denna gÄng hade slutlig makt över honom. Den kropp vi fÄtt har oanade resurser till sjÀlvlÀkedom, till en viss grÀns. Att leva som om vi hela tiden hade att bekÀmpa den som om den vore en fiende var inte i skapelseordningen. Om Àn av jord sÄ Àr den ÀndÄ en levandegjord andes bostad. Det Àr den som hÄller kroppen vid liv nÀr döden vill avsluta tjÀnarens liv. "Större Àr den som Àr i oss, Àn den som bor i vÀrlden". 1 Joh 4:4
Minns ni Lasarus? (Johannes 11:1-54) Bud gÄr att Jesu vÀn Àr sjuk, hans systrar Àr förtvivlade, lÀrjungarna vill skynda pÄ Herren att agera. Jesus avfÀrdar deras oro med att sÀga att han visserligen Àr sjuk, men att detta inte Ànnu Àr en sjukdom som denna gÄng slutar med döden. Och istÀllet för att skynda dit slÀpar han benen efter sig tills Lasarus Àr lik. I det hemmet hade Jesus nyligen blivit smord med olja till sin begravning. DÀr hade nÄgot av det heliga slagit ner i hushÄllet. Och det drabbas av sjukdom med synnerligen dödlig utgÄng! Fast det Àr ingen fara Ä fÀrde menar Jesus. "Den sjukdomen Àr till Guds Àra för att Guds son genom den skall bli förhÀrligad" 11:4 Hur förbryllande Àr det inte att Jesus talar om Lasarus som sovande nÀr han Àr död? Hur stÀller det inte till det i teologin att inse att död Àr olika saker beroende pÄ sammanhanget? Den sjÀl som syndar skall dö! Och inte dog vare sig Adam eller Eva dÄ. Eller sÄ dog de pÄ ett annat plan Àn det fysiska, NÄjo.
Ni kan lÀsa berÀttelsen om Herren och döden i Marta, Maria och Lasarus hushÄll. Lasarus fÄr tillbaka sitt fysiska liv, fyra dygn efter insomnandet. Betyder det att han aldrig dog igen? Troligen inte. Men dödens makt Àr bruten dÀr Han intrÀder som Àr uppstÄndelsen och livet. Sjukdomen Àr visserligen till kroppens död, men den kan ingenting Ästadkomma pÄ den essentiella mÀnniska som bor i denna kropp. SÄledes har döden mist den udd den hade, för dem som tror att Jesus Àr Messias. "Har jag inte sagt dig att om du tror skall du fÄ se Guds hÀrlighet?" 11:40
Ny himmel och ny jord.
Visst vore det underbart att kunna sÀga att all nöd, all smÀrta, all sjukdom nu Àr borttagen ur vÀrlden för oss som Àr pÄnyttfödda. Men det vore inte sant. Det finns en tro som övervinner allt detta, som tackar Gud under alla livets omstÀndigheter, inte för dem nödvÀndigtvis, en tro som ser bortom denna tidsÄlders lidanden och som har ett fast hopp bortom kroppens grav, vi Àr kallade att leva i den kommande tidsÄlderns löften. Och det Àr inte förrÀn det finns en ny himmel och en ny jord som sjukdom och all plÄga Àr borttagen för gott. Upp 21:3-4 "Se! nu stÄr Guds boning bland mÀnniskorna. Han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud sjÀlv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tÄrar frÄn deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen grÄt och ingen plÄga, för det som var förr Àr borta!" Men inte förrÀn dÄ! Den som sÀger nÄgot annat Àr inte Guds vÀn.
Vi lever i tron pÄ Guds löften.
Tron pÄ Jesus som vÄr frÀlsare Àr till för att vi skall leva genom det som Àr en tÄrarnas dal med sikte pÄ ett oförgÀngligt arv. HÀr Àr det aldrig nÄgon slutstation eller sista postering. Vi Àr pÄ vÀg. PÄ vÀgen har vi fÄtt ett fantastiskt fordon att resa i, eller ett underbart tÀlt att bo i och vara hemma i. Att komma tillrÀtta med det tÀltet och dess begrÀnsningar Àr att fÄ frid med sig sjÀlv. Det duger tills det gjort sitt. Inte för att det Àr vackrare, effektivare, starkare eller skönare Àn andras tÀlt utan för att det Àr mitt. Mitt att förvalta, mitt att fördra och stÄ ut med Àven nÀr det sviker mig i mina ambitioner, mitt att ta hand om utan att lÄta omsorgen om det bli en ny avgud. "Ha inte sÄdan omsorg om köttet att ni faller i allehanda frestelser."
Men sÀger du kanske:"Àr det inte i Guds vilja att vi alla skall leva som om synden inte fanns, som om syndafallet inte hade skett och som om vi redan nu hade paradiset omkring oss." Vill vi slippa vÀrldens olika obehag mÄste vi lÀmna den, Gud sÀtter inga ostkupor över oss för att vi Àr troende.
NÀ. inte enligt vad Gud sjÀlv sagt om vad Han vill: "Gud Àr inte villig att nÄgon skall gÄ förlorad, och vill att alla som hör honom till Àr dÀr Han Àr. Och det Àr inte hÀr och inte nu. En ny himmel och ny jord vÀntar pÄ oss, tills dess hÄller vi ut oavsett hur livet gestaltar sig. "Vem har jag i himmelen utom dig? Och har jag dig, söker jag inget pÄ jorden. NÀr min kropp och min sjÀl ger upp, Àr Gud mitt hjÀrtas klippa och min lott för evigt." Psa 73:25
En kristen bekÀnnelse Àr denna: "Men jag vet att min Äterlösare lever, och att han till sist skall stÄ fram över stoftet. NÀr sedan min sargade hud Àr borta, skall jag i mitt kött skÄda Gud. Jag skall sjÀlv fÄ skÄda honom. Jag skall se honom med egna ögon, inte med nÄgon annans. DÀrefter lÀngtar jag i mitt innersta." Job 19:25-27 (LÀs ocksÄ 2 Korintierbrevet 5:1-10)
NÀr kroppens svaghet skuggar himlen vill hjÀrtat minnas att utropa sin övertygelse: "Om jag Àn vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag ÀndÄ inget ont, för du Àr med mig, din kÀpp och din stav tröstar mig."
Teddy Donobauer, Doncaster 28 mars 2018
Vi blir aldrig fÀrdiga med frÄgan om hÀlsa, helande och helbrÀgdagörelse. Det fortsÀtter att vara en tung lyftesten, det förblir en kÀlla till diskussion pÄ knivseggen och fÄ saker skadar relationer sÄ djupt som överdrifter och ohÄllbara löften inom detta Àmne. Konstigt vore det annars. VÄr hÀlsa, vÄr livs framgÄng och vÄr egen tillvaro bestÀms ju av hur kroppen mÄr. Allt sjÀlen vill stöter ju pÄ patrull om kroppen inte kan det vi vill. SÄ det Àr naturligt att vi anlÀgger ett perspektiv med vÄr kropp som utgÄngspunkt.
Det Àr naturligt, men i grunden fel. För den samlade bilden om vÄra kroppar Àr inte den att det Àr vÄr fysiska status som betyder mest. Vi Àr inte vÄr kropp. Vi bor i ett tillfÀlligt tÀlt. Vi Àr till vÄr jordiska form underlagda den jordiska verklighet som sÄ entydigt beskrivs i hela Bibeln. Av det skÀlet Àr sjukdom i alla former i första hand inte ett andligt probem utan ett naturligt, och det Àr inom det naturliga omrÄdet som lÀkedom i första hand skall sökas för ett fysiskt tillstÄnd. MÄnga gÄnger borde förbön med handpÄlÀggning föregÄs av en vitaminkur. Och eller en ordentlig maning till att leva sunt.
Det finns uppenbart sjukdom som har övernaturliga dimensioner. SÄ har Jesus lÄtit oss veta att en kvinna som haft 'blodgÄng' varit bunden av Satan under 18 Är. Lukas 13:16 Men det Àr inte genom att driva ut en ond ande som hon blir botad. Sjukdom fÄr dock ibland sÄdan plats hos oss att vi blir vÄr sjukdom och sÄ identifierar oss med den att vi saknar förmÄga att skilja pÄ kroppens tillstÄnd och vÄr egentliga personlighet. DÄ har vi satt kroppen över allt annat. Det Àr ett synnerligen allvarligt lÀge. Kroppen tar vÄr inre mÀnniska till gisslan och lÄter oss veta att innan vi blivit friska Àr vi inte Guds barn.
Det bibliska helhetsperspektivet ger inte vid handen att sjukdom kommer frÄn Satan. DÀremot Àr det uppenbart att Satan utnyttjar kroppens vedermödor som en vÀg till att förmÄ oss att förbanna Gud. LÀs Jobs bok kap 1-2 sÄ ser du hur det kan vara möjligt.
UtgÄngspunkten för allt jordiskt lidande Àr detta:
"Jag menar att den hĂ€r tidens lidanden inte kan jĂ€mföras med den hĂ€rlighet som ska uppenbaras och bli vĂ„r. SjĂ€lva skapelsen vĂ€ntar och lĂ€ngtar efter att Guds barn ska uppenbaras. Skapelsen har ju blivit underlagd förgĂ€ngelsen, inte av egen vilja utan genom honom som la den dĂ€runder. ĂndĂ„ finns det ett hopp om att Ă€ven skapelsen skall befrias frĂ„n sitt slaveri under förgĂ€ngelsen och nĂ„ fram till Guds barns hĂ€rliga frihet. Vi vet att hela skapelsen gemensamt fortfarande suckar och vĂ„ndas." Rom 8:18-22
Villkoren för alla mÀnniskor Àr de samma. Vi lever i en skapelse som Àr pÄ vÀg mot sin undergÄng, vÄra kroppar inbegripna. Kroppen Àr tempel, men inte Gud. Kroppen Àr bostad och fordon, verktyg och medel, men den Àr inte ande och inte sjÀl. Vi har en skatt i ett lerkÀrl. KÀrlet kan bara brista nÀr det gÄtt sitt antal varv till brunnen. SÀttet pÄ vilket detta kÀrl nÄr sin "sista förbrukningsdag" Àr bland annat sjukdom. Som drabbar oss av flera olika skÀl.
1) I en sönderfallande vÀrld störs det som frÄn början var utan brist och fel undan för undan och ansamlingen av defekter ger större och större utslag i hela vÀrlden. Genetiska defekter medför ofÀrdighet redan frÄn moderslivet. En förstörd miljö ökar belastningen pÄ organismen med effekter som vÄr biologi inte Àr skapad för och inte heller kan anpassas till. Som kollektiv Àr vi utan undantag under denna "förbannelse" Se 1 Mos 3:17f "Till Adam sade han: "Du lyssnade pÄ din hustru och Ät av trÀdet som jag befallde dig att inte Àta av. DÀrför skall marken vara förbannad för din skull. Med möda skall du livnÀra dig av den sÄ lÀnge du lever. Törne och tistel ska den bÀra Ät dig och du ska Àta av markend örter. I ditt anletes svett skall du Àta ditt bröd tills du vÀnder Äter till jorden för av den öÀr du tagen. Jord Àr du och jord ska du Äter bli."
2) FörutsÀttningen för ett liv i hÀlsa Àr ocksÄ en relation till den skapare som tillika Àr skapelsens ende och rÀttmÀtige Àgare. För kroppen Àr trots sin begrÀnsning och sÀkra framtida undergÄng fortfarande "till för Herren". 1 Kor 6:12-13 "Allt Àr tillÄtet för mig, men allt Àr inte nyttigt. Allt Àr tillÄtet för mig, men jag skall inte lÄta nÄgot ta makten över mig. Maten Àr till för magen och magen för maten, men bÄda skall Gud göra slut pÄ. Men kroppen Àr inte till för omoral utan för Herren, och Herren för kroppen. Gud har uppvÀckt Herren och genom sin makt skall han uppvÀcka oss." BÄde vad vi Àter och hur vi lever har sÄledes betydelse för hÀlsa och vÀlmÄende under tingens beskaffenhet. Och hÀr Àr det riktigt allvarliga: Om Gud och Guds uppenbara vilja inte tas in i livsekvationen Àr sjukdomar nÀstan garanterade: "Han sade: "Om du hör Herren din Guds röst och noga lyssnar till hans bud och hÄller alla hans stadgar, ska jag inte lÀgga pÄ dig nÄgon av de sjukdomar som jag lade pÄ egyptierna, för jag Àr Herren din lÀkare." 2 Mos 15:26 Notera: detta Àr första gÄngen som sjukdom och lÀkedom berörs samtidigt i Guds folks historia. Och det handlar inte om lÀkarens ingrep nÀr sjukdom redan intrÀffat utan om profylaktisk lÀkekonst. Lev rÀtt, gör rÀtt och en mÀngd sjukdomar som drabbar dem som gör motsatsen kommer inte att drabba dig.
UnderlÄt att Àta rÀtt och du blir sjuk. UnderlÄt att vara tacksam och mat tar makten över dig. (somliga, skriver Paulus, har sin mage till sin Gud.)
Tillför kroppen vad den inte behöver och du blir garanterat sjuk pÄ olika sÀtt, förr eller senare.
Ăt mer Ă€n du behöver och du blir fet och orörlig och hamnar i riskzonen för diverse skörlevnadsjukdomar.
Hmm? Och nÀr allt detta drabbar oss söker vi inte först att ÄtgÀrda felen utan hoppas pÄ ett under till ny hÀlsa, utan att Àndra vÄra vanor? Jag har besökt ett antal möten med helande tjÀnst. Jag har hittills aldrig sett en enda av dessa mirakelarbetare ta redan pÄ nÄgot om patientens bakgrund, livsvanor och möjliga liv i olydnad under Guds ordning. Och utan undantag dör alla dessa mirakelverkare förr eller senare av nÄgon sjukdom eller annan allvarlig skada. Oavsett bekÀnnelse!
3) Direkt personlig synd gÄr ibland i arv till barn och barnbarn i tredje och fjÀrde led. En del synder nedÀrvs. Men inte alla. Vid nÄgot tillfÀlle avslutar Jesus sitt helande verk med att sÀga: "GÄ nu och synda inte mera, pÄ det att inte nÄgot vÀrre mÄ ske dig."Joh 5:14 Varningen Àr befogad enbart om hans tidigare lidande var orsakat av hans egen synd. Vid andra tillfÀllen har en mÀnniskas lidande dock inte alls med hans eget eller hans förÀldrars synder att göra. Se Johannes 9 1-3 "NÀr Jesus kom gÄende sÄg han en man som varit blind frÄn födelsen. Hans lÀrjungar frÄgade "Rabbi, vem har syndat sÄ att han föddes blind? Han sjÀlv eller hans förÀldrar?" Jesus svarade:"Det Àr varken han eller hans förÀldrar som har syndat, utan detta har skett för att Guds verk skulle uppenbaras pÄ honom."
SÄledes: vi Àr alla pÄverkade av tingens tillstÄnd i vÀrlden.
Av skrifternas samlade vittnesbörd ser vi alltsÄ att vi lider fysiskt av olika skÀl. Med fÄ undantag kommer vi alla dö fysiskt dÀrför att vÄra kroppar inte lÀngre kan hÄlla sjukdom och lidande i fysisk form ifrÄn oss. Ingen dör fullt frisk. Att inse att vi inte Àr undantagna frÄn nÄgot av dessa skÀl Àr nödvÀndigt. NÀr förkunnare menar sig veta att för oss som Àr frÀlsta sÄ gÀller inte dessa begrÀnsningar utan vi kan Äberopa ett fullstÀndigt ÄterstÀllande till paradisisk fullkomlighet redan hÀr under jordelivet sÄ talar de mot bÀttre vetande i direkt motsÀttning mot det som Àr skrivet. Oftast försvarar de denna instÀllning med att citera Jesaja 53: 4-5 "Men det var vÄra sjukdomar han bar, vÄra smÀrtor han tog pÄ sig, medan vi sÄg honomsom hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för vÄra brott, slagen för vÄra synder. Straffet blev lagt pÄ honom för att vi skulle fÄ frid, och genom hans sÄr vi helade."
Till yttermera visso citeras detta ett par gÄnger om i NT och kopplas varje gÄng samman med Messias verk för oss. Dels hos Matteus i kap 8 som direkt pÄföljd av ett helande-under dÀr mÄnga blev botade: " för att uppfylla det profeten Jesaja sagt", dels hos Petrus i hans första brev: 2:24"Han bar vÄra synder i sin kropp pÄ korsets trÀd för att vi skulle dö bort frÄn synderna och leva för rÀttfÀrdigheten. Genom hans sÄr Àr ni helade." Men notera detta: vad menas med 'mitt folks skada' i Gt? Vad Àr det för sjukdom som lagts pÄ honom? Alla vÄra blir svaret dÄ. Men inte frÀmst de personliga fysiska utan de lÄngt mer övergripande och allvarliga som innebÀr vÄra synder som skiljer oss frÄn Gud. De fysiska sjukdomar som drabbar oss har aldrig mer Àn tillfÀllig karaktÀr Àven om de Àr livslÄnga. De sÀger ingenting om vÄr eviga status. Kroppen Àr underlagd förgÀngelsen och sjukdomen kan bara bidra till sÀttet vi avslutar det fysiska livet pÄ. Ingen hÀlsokost i vÀrlden kan förhindra att kroppen tar slut och att vi dör! Men det som Àr vÄr verkliga skada Àr den som berör evigheten. Den som skiljer oss frÄn Gud. Det sÀgs aldrig om fysisk sjudom eller svaghet eller brist att den skulle kunna skilja oss frÄn Gud. TvÀrtom, det Àr en helt annan skada som Àr vÄrt verkliga problem och som bara botas genom Hans sÄr.
NÀr Messias kom Ätföljdes hans förkunnelse om Guds rike av tecken och under, av helanden och av mirakulösa tillfrisknanden. Samma dynamik fortsÀtter vara verksam genom apostlarna och profeterna och pÄ alla nya missionsfÀlt verkar denna makt Äterigen. Dess syfte Àr mindre att tillfÀlligt förbÀttra mÀnniskors liv, ty de dör alla förr ellser senare i allafall, Àn att bekrÀfta och verkstÀlla det goda budskapets karaktÀr. Hos de som blir helade Àr det dock inte sjÀlvklart att de fortfar att vara Guds tjÀnare och vittnen om sanningen. Tio spetÀlska blir helade, bara en ÄtervÀnder med tacksamhet. Lukas 17:12-19 (Ett helande som bara ger syndaren möjlighet att fortsÀtta synda Àr knappast ett fullbordat helande. För ihop med helandet hör alltid ocksÄ frÀlsningen. "GÄ och synda inte mer.!") Rubriken för denna blogtext Àr hÀmtad frÄn Jeremia 17 och som ni ser stÀlls helande och frÀlsning i paritet med varandra.
Helande utan frÀlsning Àr dÄ visserligen humanitÀrt bistÄnd av hög klass och vÄr ofattbart skickliga sjukvÄrd Àr bortom all diskussion ett av mÀnsklighetens största bedrifter. Men ur vÄrt perspektiv Àr helande till fortsatt synd inte vare sig human eller meningsfull. Den som fÄr hÀlsan Äter för att Äter riskera den genom att Änyo leva sÄ att han förlorar den har blivit synnerligen illa lurad.
Blev alla helade?
De som hÀvdar att Jesaja 53 frÀmst och bokstavligen skall förstÄs inom ramen för kroppens helande citerar ofta och gÀrna alla texter som lÄter pÄskina att Jesus helade alla. Och de finns verkligen en lÄng rad sÄdana. SjÀlva begreppet frÀlsning kopplas ihop med att "de lama gÄr, de blinda fÄr sin syn och de spetÀlska blir helade."Matt 10:8, 11:5, 12:15 Lukas 4:27 Luk 4:40 osv och slarvar man sig genom NT sÄ fÄr man intrycket att alla helades dÀrhelst Jesus drog fram. Men dÄ mÄste man slarvlÀsa.
NÀr enligt Johannes kap 5 Jesus möter mannen vid den sköna porten vid Betesda dammen Àr det bara en av alla de halta och lytta som blir helad dÀr och dÄ.
Vid templet i Jerusalem lades halta lytta och andra ofÀrdiga ut för att tigga almosor. Jesus hade passerat dem ett stort antal gÄnger utan att hela nÄgon av dem. Det var Petrus och Johannes som bad den lame fÀsta sin blick pÄ dem och helade honom, inga andra, den gÄngen. Att helande Àr en del av vÄr förkunnelse beror pÄ att Àven kroppen fÄr vÀlsignelse om mÀnniskan försonas med Gud. Men det fysiska helandet garanterar inte att det sker. "Ni var som vilsna fÄr, men nu har ni vÀnt om till era sjÀlars herde och vÄrdare." 1 Pet 2:25 DÄ har ett verkligt hel-helande Àgt rum. Inte förr.
Nej, det Àr inte sant att alla blev helade ens under Jesu tid. Det Àr sant att mÄnga som helades försvann utan att fÄ sina synder förlÄtna. Det Àr sant att tusentals upplevde underverk utan att det ledde till frÀlsande tro. Under och tecken Ätföljer dem som tjÀnar med de gÄvor som Herren ger, men det finns ingen garanti för att de som efterföljer under och tecken i tron om att det Àr dessa som skall rÀdda dem nÄgonsin kommer till den frid med Gud som löser deras stora skada. Jer 6:14 "De tar det lÀtt med att bota mitt folks skada och sÀger "allt Àr vÀl. allt Àr vÀl!" Men allt Àr inte vÀl."
En viktig insikt om Jesu helande Àr att hans handlingar Àr kopplade till mÀnniskors tilltro till honom.
"Ske dig sÄsom du tror", "Din tro har hjÀlpt dig" etc.Ibland Àr det inte ens patienten sjÀlv som uttrycker tro utan andra omkring honom. "NÀr han sÄg deras tro botade han den sjuke". Men dÀrtill kommer ocksÄ: "Han kunnde inte göra nÄgra kraftgÀrningar ibland dem för de trodde inte pÄ Honom." Att det sÄledes finns en koppling mellan helandet och mÀnniskors tro kan inte förnekas. Men det skiljer sig milsvitt frÄn förestÀllningen att "man skall ta ut sitt helande i tro och sedn vÀnta pÄ att miraklet hÀnder". NT kÀnner inte till nÄgon 'förskottstro'. Alla som trodde blev helade vid mötet med Jesus eller Jesu ord, inte sju Är senare. Att pÄstÄ sig ha ett helande fast sjukdomen entydigt har makt över hela kroppen Àr falsk marknadsföring och förblir en lögn oavsett 'andliga' förtecken.
HÀr syns det mig som om helandefrÄgan fÄtt en olycklig bindning till vÄr tids egocentriska vÀrldsbild. Guds frÀlsning, Guds shalom gÀller hela jorden. Den Àr inte i första hand en frÄga om "mitt helande" utan om Guds mening "att hela mitt folks skada." De flesta texter om lÀkedom i GT handlar om hela folket, hela nationen Israel, inte om den enskilde. Och de helanden av individer som sker Àr alla insatta i ett sammanhang dÀr det Àr relationen till Gud som styr helandet. Ex: Miriams spetÀlska, Naamans spetÀlska, Hiskias insjuknande etc. Notera ocksÄ att sjukdom som ett resultat av dom Àr en genomgÄende röd trÄd. LÀs 5 Mosebok 28:20-24 och du finner att sjukdom Àr som brev pÄ posten för att avvika frÄn Gud.
Helandet i församlingen
En av de vanligast och oftast framförda skÀlen till att framhÄlla ett helande för alla Àr lÀnkat till tanken att 'vi skall göra som Jesus gjorde'. Ovan sÄg du just att dÄ helas inte alls alla. Men problemet Àr större Àn sÄ. Ingen av apostlarna gjorde vad Jesus gjorde av det skÀlet att Jesus hade gjort det eller det. Ingen av apostlarna pÄstÄr sig gÄ i Jesu efterföljd om det dÀrmed menas att "Vi har lÀst vad han gjorde dÀr och dÄ" och nu gör vi likadant hÀr och nu. Det som Àr det kristna livet Àr nÀmligen inte baserat pÄ imitation av den jordiske, fysiske Jesu gÀrningar, utan pÄ den i dem levande och uppstÄnde Kristus i full verksamhet genom den Helige Ande. Det vill sÀga, det Àr Kristus i dem som sÀtter agendan för vad de gör och sÀger och hur och var. Och dÄ blir bilden av helandet en helt annan Àn nÀr Messias bekrÀftar sina ansprÄk med helandet.
Nu handlar det om mĂ€nniskor i delaktighet med varandra och den Helige Ande i den kropp som Ă€r Jesu församling i vĂ€rlden. Det Ă€r frĂ„n huvudet för denna församling som alla de gĂ„vor utgĂ„r som tillsammans bygger upp hela kroppen. Helandets tjĂ€nst Ă€r en av mĂ„nga, den gĂ„r hand i hand med en stor mĂ€ngd andra alla lika viktiga. NĂ€r nĂ„gon av tjĂ€nsterna inte finns eller nĂ€r sammanhĂ„llningen inte finns, nĂ€r de troende lever var och en för sig sjĂ€lv och inte för den heliga församlingen hamnar de i grĂ€nsomrĂ„dena dĂ€r de utsĂ€tts för allt det som vanligen drabbar alla mĂ€nniskor, en utan den helande och lĂ€kande gemenskap som Ă€r den levande församlingen. "Ăr nĂ„gon bland er sjuk, ska han kalla pĂ„ församlingens Ă€ldste, och de skall be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. Trons bön skall bota den sjuke och Herren skall resa honom upp. Och har han begĂ„tt synder, skall han fĂ„ förlĂ„telse för dem. BekĂ€nn dĂ€rför era synder för varandra och be för varandra sĂ„ att ni blir helade." Jak 5 14-156
Notera att sjukdom inte kan undvikas ens i en frisk församling, hur mindre dÄ i en 'sjuk' sÄdan. Med vilken sorgsam ledsnad skriver inte Paulus om Korintförsamlingens tillstÄnd? "Den som Àter brödet och dricker Herrens bÀgare pÄ ett ovÀrdigt sÀtt syndar dÀrför mot Herrens kropp och blod.. dÀrför finns det mÄnga svaga och sjuka ibland er, och ganska mÄnga Àr insomnade." Hur ser den kristna församlingens interna hÀlsovÄrd ut? Finns den hörni? Inte dÀr ordet inte ges utrymme att styra församlingsledning och församling tillika.
NÄgot ambulerande helandeverk existerar inte i den kristna kyrkan. SkÀlet Àr kanske att en förhastad handpÄlÀggning till helande riskerar att göra 'helaren' delaktig i synd. Förmodligen Àr det sÄ att nÀr församlingen fungerar som Gud antytt sÄ finns lÀkedomsgÄva för de fall som inte har en naturlig lÀkedomsprocess. LÀkare Àr inte onödiga, men de har grÀnser för vad de kan göra. De flesta lÀkare vet att deras uppgift Àr att hjÀlpa kroppen till den lÀkedom som kroppen bÄde behöver och har en rad resurser till att Ästadkomma under rÀtt betingelser. Vid dessa grÀnser stÄr helandets tjÀnst som en del av församlingens liv. Det Àr inte det normala att det behövs ett helande under för varje sjukdom. Kroppen Àr redan i sig ett under av sjÀlvlÀkedom. Det Àr denna förundran över vÄr kropp som kommer till uttryck i Psalm 139:14, att inte ha tillit till kroppens inbyggda lÀkekonster Àr att ocksÄ att vanÀra skaparen.
.
Sjukdom som svaghet, brist.
Allt arbete leder till mödans matthet. Sjukdom Àr alltid ocksÄ 'svaghet', asthenia i grekiskan. En del sÄdan svaghet kommer som ett brev pÄ posten av att man inte helgar vilodagen, bara för att ta ett expempel. Markus 6:31 "Kom med till en öde plats dÀr ni kan fÄ vara ensamma och vila er lite." Det var sÄ mÄnga som kom och gick att de inte ens hade tid att Àta. Att regelbundet vila Àr ingen nödutgÄng utan en nödvÀndighet. Att arbeta utöver vad angivet Àr innebÀr att mÀnniskan förlorar tillgÄng till ett av hÀlsans viktigaste redskap. "Hör upp med ditt eget verk, och vet att jag Àr Gud" Ignorera det och sjukdom kommer som ett brev pÄ posten.
Paulus tycks vara outtröttlig. Fast vi glömmer att han fick sabbatsarrest i omgÄngar i olika romerska fÀngelser. Han satte nog betydande press pÄ sin omgivning och sina medarbetare. Trophimus har han varit nödsakad att lÀmna kvar i Miletus eftersom han var sjuk. Varför botade Paulus honom inte om Jesaja 53 gÀller all sjukdom och brist? (2 Tim 4:20) Och vad skall vi sÀga om Epafroditus?
"Jag tyckte det var nödvÀndigt att skicka tillbaka Epafroditus till er, min broder och medarbetare och medkÀmpe som ni sÀnde för att hjÀlpa mig med vad jag behövde. Han har lÀngtat efter er alla och varit orolig eftersom ni har hört att han blivit sjuk. Och han var verkligen sjuk, nÀra döden. Men Gud förbarmade sig inte bara över honom utan ocksÄ över mig sÄ att jag inte skulle fÄ sorg pÄ sorg...Ta nu emot honom i Herren med all glÀdje. Visa uppskattning för sÄdana som han, för han var nÀra döden i sitt arbete för Kristus. Han satte sitt liv pÄ spel för att ge mig den hjÀlp som ni inte kunde ge."
Vad har alla prosperitykrÀmare att sÀga om detta Guds ord? NÀr Epafroditus blev sjuk, dödsjuk, i Paulus nÀrvaro var det ingalunda ' kom till Jesus blir du frisk och vacker, rik och begÄvad." Och inte heller kallades mirakelverkare till helandetjÀnst. Inte ens Paulus reste sig över honom och 'befallde sjukdomen att gÄ sin vÀg." Han överlevde för att sjukdomen inte denna gÄng hade slutlig makt över honom. Den kropp vi fÄtt har oanade resurser till sjÀlvlÀkedom, till en viss grÀns. Att leva som om vi hela tiden hade att bekÀmpa den som om den vore en fiende var inte i skapelseordningen. Om Àn av jord sÄ Àr den ÀndÄ en levandegjord andes bostad. Det Àr den som hÄller kroppen vid liv nÀr döden vill avsluta tjÀnarens liv. "Större Àr den som Àr i oss, Àn den som bor i vÀrlden". 1 Joh 4:4
Minns ni Lasarus? (Johannes 11:1-54) Bud gÄr att Jesu vÀn Àr sjuk, hans systrar Àr förtvivlade, lÀrjungarna vill skynda pÄ Herren att agera. Jesus avfÀrdar deras oro med att sÀga att han visserligen Àr sjuk, men att detta inte Ànnu Àr en sjukdom som denna gÄng slutar med döden. Och istÀllet för att skynda dit slÀpar han benen efter sig tills Lasarus Àr lik. I det hemmet hade Jesus nyligen blivit smord med olja till sin begravning. DÀr hade nÄgot av det heliga slagit ner i hushÄllet. Och det drabbas av sjukdom med synnerligen dödlig utgÄng! Fast det Àr ingen fara Ä fÀrde menar Jesus. "Den sjukdomen Àr till Guds Àra för att Guds son genom den skall bli förhÀrligad" 11:4 Hur förbryllande Àr det inte att Jesus talar om Lasarus som sovande nÀr han Àr död? Hur stÀller det inte till det i teologin att inse att död Àr olika saker beroende pÄ sammanhanget? Den sjÀl som syndar skall dö! Och inte dog vare sig Adam eller Eva dÄ. Eller sÄ dog de pÄ ett annat plan Àn det fysiska, NÄjo.
Ni kan lÀsa berÀttelsen om Herren och döden i Marta, Maria och Lasarus hushÄll. Lasarus fÄr tillbaka sitt fysiska liv, fyra dygn efter insomnandet. Betyder det att han aldrig dog igen? Troligen inte. Men dödens makt Àr bruten dÀr Han intrÀder som Àr uppstÄndelsen och livet. Sjukdomen Àr visserligen till kroppens död, men den kan ingenting Ästadkomma pÄ den essentiella mÀnniska som bor i denna kropp. SÄledes har döden mist den udd den hade, för dem som tror att Jesus Àr Messias. "Har jag inte sagt dig att om du tror skall du fÄ se Guds hÀrlighet?" 11:40
Ny himmel och ny jord.
Visst vore det underbart att kunna sÀga att all nöd, all smÀrta, all sjukdom nu Àr borttagen ur vÀrlden för oss som Àr pÄnyttfödda. Men det vore inte sant. Det finns en tro som övervinner allt detta, som tackar Gud under alla livets omstÀndigheter, inte för dem nödvÀndigtvis, en tro som ser bortom denna tidsÄlders lidanden och som har ett fast hopp bortom kroppens grav, vi Àr kallade att leva i den kommande tidsÄlderns löften. Och det Àr inte förrÀn det finns en ny himmel och en ny jord som sjukdom och all plÄga Àr borttagen för gott. Upp 21:3-4 "Se! nu stÄr Guds boning bland mÀnniskorna. Han skall bo hos dem och de skall vara hans folk, och Gud sjÀlv skall vara hos dem. Och han skall torka alla tÄrar frÄn deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen grÄt och ingen plÄga, för det som var förr Àr borta!" Men inte förrÀn dÄ! Den som sÀger nÄgot annat Àr inte Guds vÀn.
Vi lever i tron pÄ Guds löften.
Tron pÄ Jesus som vÄr frÀlsare Àr till för att vi skall leva genom det som Àr en tÄrarnas dal med sikte pÄ ett oförgÀngligt arv. HÀr Àr det aldrig nÄgon slutstation eller sista postering. Vi Àr pÄ vÀg. PÄ vÀgen har vi fÄtt ett fantastiskt fordon att resa i, eller ett underbart tÀlt att bo i och vara hemma i. Att komma tillrÀtta med det tÀltet och dess begrÀnsningar Àr att fÄ frid med sig sjÀlv. Det duger tills det gjort sitt. Inte för att det Àr vackrare, effektivare, starkare eller skönare Àn andras tÀlt utan för att det Àr mitt. Mitt att förvalta, mitt att fördra och stÄ ut med Àven nÀr det sviker mig i mina ambitioner, mitt att ta hand om utan att lÄta omsorgen om det bli en ny avgud. "Ha inte sÄdan omsorg om köttet att ni faller i allehanda frestelser."
Men sÀger du kanske:"Àr det inte i Guds vilja att vi alla skall leva som om synden inte fanns, som om syndafallet inte hade skett och som om vi redan nu hade paradiset omkring oss." Vill vi slippa vÀrldens olika obehag mÄste vi lÀmna den, Gud sÀtter inga ostkupor över oss för att vi Àr troende.
NÀ. inte enligt vad Gud sjÀlv sagt om vad Han vill: "Gud Àr inte villig att nÄgon skall gÄ förlorad, och vill att alla som hör honom till Àr dÀr Han Àr. Och det Àr inte hÀr och inte nu. En ny himmel och ny jord vÀntar pÄ oss, tills dess hÄller vi ut oavsett hur livet gestaltar sig. "Vem har jag i himmelen utom dig? Och har jag dig, söker jag inget pÄ jorden. NÀr min kropp och min sjÀl ger upp, Àr Gud mitt hjÀrtas klippa och min lott för evigt." Psa 73:25
En kristen bekÀnnelse Àr denna: "Men jag vet att min Äterlösare lever, och att han till sist skall stÄ fram över stoftet. NÀr sedan min sargade hud Àr borta, skall jag i mitt kött skÄda Gud. Jag skall sjÀlv fÄ skÄda honom. Jag skall se honom med egna ögon, inte med nÄgon annans. DÀrefter lÀngtar jag i mitt innersta." Job 19:25-27 (LÀs ocksÄ 2 Korintierbrevet 5:1-10)
NÀr kroppens svaghet skuggar himlen vill hjÀrtat minnas att utropa sin övertygelse: "Om jag Àn vandrar i dödsskuggans dal fruktar jag ÀndÄ inget ont, för du Àr med mig, din kÀpp och din stav tröstar mig."
Teddy Donobauer, Doncaster 28 mars 2018