Min livsväg hittills
Mitt liv är rena lapptäcket av erfarenheter, nationaliteter, geografiska platser, yrken och roller. Ibland känner jag mig som ett väldigt lapptäcke och ibland som en kameleont. Sett från ovan liknar jag nog ett jordbrukslandskap med hundratals olika färgade fält. ”När man betraktar skalbaggen uppifrån sönderfaller den i tre delar.” Det heter så i en berömd lista av syftningsfel.
Jag föddes i Ramsau am Dachstein i Steiermark 1946. Flyttade med min mor och mina syskon till Sverige och Göteborg i juni 1955. Min biologiske far, Victor Donobauer, omkom i en bergsbestigningsolycka den 1 maj 1952. Min nye far Lennart Samuelsson, dog på en buss tillhörande Göteborgs Lokaltrafik en tidig morgon den 20 januari 1960 i en massiv hjärtinfarkt.
Min skolgång var inte av det lysande slaget och några betydande akademiska lagerkransar har jag då inte skaffat mig. I och med att jag tidigt kom att befinna mig i de mobbades lilla skara blev jag skäligen luttrad och lärde mig en del saker som jag haft nytta av i livet men också har bidragit till den ’ensamma vargen’ hållning som jag inte riktigt lyckats skaka av mig ännu idag.
I juni 1961 mötte jag för första gången en förklaring till vad Bibeln faktiskt förkunnar som sedan dess har påverkat mitt liv på olika plan. Den påverkan fortsätter.
Jag hamnade på Bibelskolor i England och Skottland och på Betelseminariet i Stockholm. Blev Baptistpastor i det som var Elimkyrkan på Östermalm i Stockholms innerstad och sedermera resande bibellärare i hela Europa för Fackelbärarna och UMU och andra kristna organisationer innan jag 1977 hamnade i Järfällas Aspnäskyrka som en del av det team som jobbade där. 1985 upphörde den förkunnargärningen därför att det hade blivit så för mig som för många andra: ”Krukan går till brunnen tills den spricker”. Den egna verkligheten av att vara bara en fattig syndig människan störtade mig från piedestalerna. Jag försvann ur bilden och hölls borta från den kristna scenen i många år. Nu efteråt ser jag ju att på ett sätt inte olikt Mose 40 år i öknen så hade jag mina nära trettio år i tystnad.
Men jag är återkallad till tjänst i och med Guds ord. Jag bor i Doncaster, UK och är medlem i Doncaster Evangelical Church. Gift med Diana född Stanger och delar liv och hus med henne och hennes dotter, samt en sedvanligt ’jag äger er’ katt vid namn Felix.
Hälsan står mig bara bi till viss del. Men å andra sidan kommer vi ju inte undan med livet i behåll någon av oss. Jag har två vuxna döttrar som i sin tur har vardera två barn, så ett koger fullt av barnbarn har jag. De bor dock på östsidan av Sverige, en bit långt bort. Fyra syskon, alla yngre bor i Göteborg och ännu har jag min mor i livet trots sina 96 år.
Så länge jag lever och är till har jag ett i sikte: att göra Jesus Kristus älskad ärad och känd. Det kan man göra varsomhelst i världen. Men att vara utan djupa pålrötter gör att man kan vara nästan var som helst i världen och ändå finna sig till rätta.
”The half has never been told”
Mina texter och videor fyller ut bilden om ni orkar lyssna och se.
Teddy heter jag utanför Sverige dels för att ingen i England är bra på att uttala Björn, och dels för att jag har en systerson med samma namn. Men fulla namnet är Björn Gustav Adolf Donobauer. Och det namnet är skrivet i Lammets bok. Det är en nivå av folkbokföring som är några snäpp viktigare än allt annat.
Teddy Donobauer
Mitt liv är rena lapptäcket av erfarenheter, nationaliteter, geografiska platser, yrken och roller. Ibland känner jag mig som ett väldigt lapptäcke och ibland som en kameleont. Sett från ovan liknar jag nog ett jordbrukslandskap med hundratals olika färgade fält. ”När man betraktar skalbaggen uppifrån sönderfaller den i tre delar.” Det heter så i en berömd lista av syftningsfel.
Jag föddes i Ramsau am Dachstein i Steiermark 1946. Flyttade med min mor och mina syskon till Sverige och Göteborg i juni 1955. Min biologiske far, Victor Donobauer, omkom i en bergsbestigningsolycka den 1 maj 1952. Min nye far Lennart Samuelsson, dog på en buss tillhörande Göteborgs Lokaltrafik en tidig morgon den 20 januari 1960 i en massiv hjärtinfarkt.
Min skolgång var inte av det lysande slaget och några betydande akademiska lagerkransar har jag då inte skaffat mig. I och med att jag tidigt kom att befinna mig i de mobbades lilla skara blev jag skäligen luttrad och lärde mig en del saker som jag haft nytta av i livet men också har bidragit till den ’ensamma vargen’ hållning som jag inte riktigt lyckats skaka av mig ännu idag.
I juni 1961 mötte jag för första gången en förklaring till vad Bibeln faktiskt förkunnar som sedan dess har påverkat mitt liv på olika plan. Den påverkan fortsätter.
Jag hamnade på Bibelskolor i England och Skottland och på Betelseminariet i Stockholm. Blev Baptistpastor i det som var Elimkyrkan på Östermalm i Stockholms innerstad och sedermera resande bibellärare i hela Europa för Fackelbärarna och UMU och andra kristna organisationer innan jag 1977 hamnade i Järfällas Aspnäskyrka som en del av det team som jobbade där. 1985 upphörde den förkunnargärningen därför att det hade blivit så för mig som för många andra: ”Krukan går till brunnen tills den spricker”. Den egna verkligheten av att vara bara en fattig syndig människan störtade mig från piedestalerna. Jag försvann ur bilden och hölls borta från den kristna scenen i många år. Nu efteråt ser jag ju att på ett sätt inte olikt Mose 40 år i öknen så hade jag mina nära trettio år i tystnad.
Men jag är återkallad till tjänst i och med Guds ord. Jag bor i Doncaster, UK och är medlem i Doncaster Evangelical Church. Gift med Diana född Stanger och delar liv och hus med henne och hennes dotter, samt en sedvanligt ’jag äger er’ katt vid namn Felix.
Hälsan står mig bara bi till viss del. Men å andra sidan kommer vi ju inte undan med livet i behåll någon av oss. Jag har två vuxna döttrar som i sin tur har vardera två barn, så ett koger fullt av barnbarn har jag. De bor dock på östsidan av Sverige, en bit långt bort. Fyra syskon, alla yngre bor i Göteborg och ännu har jag min mor i livet trots sina 96 år.
Så länge jag lever och är till har jag ett i sikte: att göra Jesus Kristus älskad ärad och känd. Det kan man göra varsomhelst i världen. Men att vara utan djupa pålrötter gör att man kan vara nästan var som helst i världen och ändå finna sig till rätta.
”The half has never been told”
Mina texter och videor fyller ut bilden om ni orkar lyssna och se.
Teddy heter jag utanför Sverige dels för att ingen i England är bra på att uttala Björn, och dels för att jag har en systerson med samma namn. Men fulla namnet är Björn Gustav Adolf Donobauer. Och det namnet är skrivet i Lammets bok. Det är en nivå av folkbokföring som är några snäpp viktigare än allt annat.
Teddy Donobauer
