Bloggtext: "Manifestationer av Guds kraft"
En viktig fråga: Behöver Gud oss?
Ett av de många nya begreppen, ja rentav "modeorden" som florerar rikligt från talastolarna idag är ordet "Gudsmanifestationer". Vad som exakt menas med det är som så ofta tidigare helst hållet i så stor oklarhet som möjligt. Innehållet i begreppet får inte testas eller ifrågasättas för då: förkastar man Gud själv, är den bakomliggande föreställningen.
Går man till andra språk hittar man att 'manifestation' (Eng) är det samma som "uppenbarelse". Det vill säga att något som varit antytt men dolt har tagit gestalt och fått tydlig form så att det kan uppfattas med även de fysiska sinnena. Att "Ordet blir kött" är den starkaste enskilda demonstrationen av just den innebörden. När ett tänkt ord tar gestalt är det en manifestation. Det har sin rot i latinets "manus", dvs ordet för "hand" som leder direkt till handskrift = manuskript. En manifestation är alltså en handgriplig och synliggjord men hittills dold sanning.
Det är till och med så att "manifestation" bokstavligen nödvändiggör att det som uppenbaras är synligt för ögat. 1 Joh 1:1 "Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord." För att Guds Ord blev kött och således manifesterades för oss predikar vi Kristus. Det är inte vår predikan som manifesterar Kristus. Genom vår predikan kommer ordet till människor som då när de tar emot det blir delaktiga i att Kristus tar sin boning i dem genom pånyttfödelsen och sedan får handgriplig gestalt i världen genom den kropp som är min och din och tillsammans är "Hans kropp dvs församlingen." Kristus manifesterar alltså sig själv genom dem i vilka Han tar sin boplats.
Nu är det dock inte på minsta vis så att det är i den meningen ordet 'manifestation' används allmänneligen. Nu betyder det att vi genom att i en nära nog besvärjelseliknande rabbling av 'böneord' eller något som utges för att vara "åkallan" hjälper Gud att kliva fram ur sin vanmakt och att det är vi som auktoriserar Gud att handla genom att vi frambringar en gudsmanifestation utifrån våra handlingar. Dessa gudsmanifestationer har olika dynamik, de lär förekomma i en stigande skala från lite effektiva, dvs knappt synbara, till så mäktiga att de kan få Gud att handla som vi uttalar. För, heter det numera, det är vi som måste ge Gud auktoritet genom det som vi talar till Honom.
Allt fler delar av den samtida strömmen av föregivet andliga verk ansluter sig till en eller annan version av denna absurda galenskap. nästan bokstavligen har människan skapat Gud till sin avbild och är nu Guds mästare. Dolt bakom dimridån: Guds manifestationer beror på oss.
Manifestation är i grunden alltså uppenbarelse. Apokalypsos = något tidigare dolt görs synligt för oss. Det handlar främst om att det täckelse som funnits för deras ögon som inte såg vem Guds Smorde var dras undan så att de ser vem Han är. (Luk 2:32 jfr Jes 25:7) Det handlar om hemligheten som varit fördold till dess att Kristus kommer (Rom 16:25) Det handlar om hur kunskapen om Gud förmedlas till den som tror Ef 1:17. Det handlar om det som förmedlas till de heliga för församlingens uppbyggelse (1 Kor 14:6, 26).
Det handlar i andra rummet om hur Kristus vid sin andra ankomst blir synliggjord för de troende. (1 Kor 1.7, 1 Pet 1:7, 13, 4:13) Manifestationen är alltså hans egen ankomst. Även när det gäller domen över ogudaktigheten 2 Tess 1:7 jfr Rom 2:5).
Sista boken i NT kallas för Apokalypsen.. Dvs Apokalypsis Ieso Christo. Guds manifestation är summerad i Sonen. Hans kraft makt och härlighet är Gudomens jordiska manifestation. Aldrig någonsin är det något som människor gör för Gud eller för att få Gud att agera.
Så vem uppenbarar vad för vem?
Makten är Hans. Han är i den bemärkelsen enväldig och när Han delegerar auktoritet blir den aldrig deras utan förblir Hans och äran faller alltid Honom till. "Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn skall uppenbaras!" Rom 8:19 "Hos var och en visar sig (apokalupto) Anden så att det blir till nytta." (1 Kor 12:7) Någon fristående, från församlingen skild egen maktutöving kallas inte för en manifestation.
Manifestation=uppenbarelse. Det förekommer som substantiv 159 ggr i Skrifterna i SFB15s form. (I NT finns 15 förekomster) 144 ggr handlar det om "mishkan", dvs uppenbarelse tältet som ju är Tabernaklet byggt enligt Guds mönsterbild. De övriga fyra tilfällena i GT är följande:
2 Sam 7:17 "Alla dessa ord och hela denna uppenbarelse talade Natan till David."
Psa 19:1 (Rubriken: Skapelsens och Ordets uppenbarelse) Hela psalmen talar om Guds manifestation av sig själv genom två av varandra beroende företeelser: skapelsen och Ordet. Två böcker, men en berättelse! Se Rom 1
Ordsp 29:18 "Utan uppenbarelsen går folket vilse, lycklig är den som tar vara på Guds undervisning."
Jes 29:11 "All uppenbarelse har blivt för er som en förseglad bokrulle. Räcker man någon som kan läsa en sådan bokrulle säger denne: Jag kan inte, den är ju förseglad. Och räcker man den till någon som inte kan läsa och ber denne göra det. Så svarar denne "Jag kan inte läsa."
Vad gör Guds självuppenbarelse med en människa?
I den välkända dialogen mellan Petrus och Jesus om vem folk ansåg Jesus vara får vi veta ett svar.
"Petrus svarade:" Du är Messias, den levade Gudens Son."
Jesus svarade honom: "Välsignad är du Simon Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min fader som är i himlen."
Hela Nya Testamentet är en enda klarläggning av detta kärnhus i den kristna tron. "Detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."
När det således görs gällande av den manipulerande och agendadrivna skaran av profeterande och gapiga ryttare på känslornas vågor att de kan framkalla 'gudsmanifestationer' måste frågan ställas om denna religösa teater åstadkommer vad det enligt Guds eget ord är som 'uppenbarelsen åstadkommer.'
Gör den inte det är det inte en Gudsmanifestation alls.
Och det är synnerligen allvarligt att kalla det för Guds kraft som inte åstadkommer vad Gud redan har sagt att Guds makt åstadkommer.
Lukas 1:35 "Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son." Jfr med Johannes 1:12 "Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten/makten/auktoriteten att bli och kallas Guds barn, åt dem som tror på Hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud."
Apg 6:7 "Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem växte kraftigt. Även en stor grupp präster började lyda tron."
Apg 8:10 beskriver en människa som gjorde anspråk på att vara någon och sa sig ha stora krafter utifrån sig själv. "Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi."
Lyssna på dessa profeter i samtiden som talar vitt och brett om sin kraft och sina uppenbarelser! Kraften är deras och de är enligt egen utsago bemyndigade att tala å Guds vägnar. De har kraft tills någon utmanar dem i Guds den Allsmäktiges namn! Vad är det för krafter de manifesterar? Fråga Guds ord..
Vad är vårt budskap?
Rom 1:16 "Jag skäms inte för evangelium, det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror.." Jfr 1:4 "Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre. Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull.
1 Kor 1:17-19 Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet så att Kristi kors förlorar sin kraft. Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd. Jfr 1 Kor 1:24-25 "Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor."
1 Kor 4:20 "Guds rike består inte i ord utan i kraft". Inte i de många upprepningarnas förödande förlust av innehållet i själva orden. Inte i den högljudda ljudnivån, inte i de mantralikanande slagorden, inte i de extatiska bönerna, inte i den hysteriska frenesi i jakten på "upplevelser" utan i det liv som följer av att ha förstått Guds kraft.
1 Kor 12:2 "Därför skall ni veta att 'ingen som talar genom Guds Ande säger förbannelse över Jesus" och att ingen kan säga att 'Jesus är Herre', annat än i kraft av den Helige Ande."
Kol 2:11-12 "I honom blev ni också omskurna, inte med människohand utan med Kristi omskärelse, när ni avkläddes er syndiga natur och begravdes med honom i dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som uppväckte honom från de döda. Ni var döda genom era överträdelser och er oomskurna natur, men också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser.."
2 Tim 1:7-8 Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangeliet genom Guds kraft. Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet.
Det talas alltså i nutiden om Gudsmanifestationer och om att dessa skulle vara på olika nivåer och bara de mest betrodda låter Gud uttala maktord som kan åstadkomma mirakler i parti och minut. Världen över lovas Eldskonferenser, Mirakel och Underkonferenser, 'särskilt smorda' förkunnare drar land och rike runt och ordnar "Folkväckelse"..
Bortsett från panegyrin och pratet och förhärligandet av människor, var är kraften? Vad kraften skall åstadkomma står i det ovanstående. Var är det? Var är det folk som lever i tro på Guds ord? Överallt finns det folk som lever på upplevelser utan livsförvandlande helgelse. Men Människosonen frågar efter om Han skall finna tro på Jorden när Han kommer.
Bibeln känner inte till manifestationer av "Guds kraft" som inte åstadkommer det vartill Kristus kom, gav sitt liv och uppstod från döden för att stadkomma.
Gaphalsar och dansande dervischliknande profetskaror känner Bibeln till, De är sensationalismens och sensualismens apostlar och kallas 'Baalsprofeter". Deras fokus är deras ministry, inte Guds verk.
När skall det uppenbaras för dem? Men det finns väl inte bland de manifestationer som de har utrymme för.
Björn Donobauer Doncaster 30 juli 2019
Ett av de många nya begreppen, ja rentav "modeorden" som florerar rikligt från talastolarna idag är ordet "Gudsmanifestationer". Vad som exakt menas med det är som så ofta tidigare helst hållet i så stor oklarhet som möjligt. Innehållet i begreppet får inte testas eller ifrågasättas för då: förkastar man Gud själv, är den bakomliggande föreställningen.
Går man till andra språk hittar man att 'manifestation' (Eng) är det samma som "uppenbarelse". Det vill säga att något som varit antytt men dolt har tagit gestalt och fått tydlig form så att det kan uppfattas med även de fysiska sinnena. Att "Ordet blir kött" är den starkaste enskilda demonstrationen av just den innebörden. När ett tänkt ord tar gestalt är det en manifestation. Det har sin rot i latinets "manus", dvs ordet för "hand" som leder direkt till handskrift = manuskript. En manifestation är alltså en handgriplig och synliggjord men hittills dold sanning.
Det är till och med så att "manifestation" bokstavligen nödvändiggör att det som uppenbaras är synligt för ögat. 1 Joh 1:1 "Det som var från begynnelsen, det vi har hört, det vi med egna ögon har sett, det vi har skådat och rört med våra händer, om detta vittnar vi: Livets Ord." För att Guds Ord blev kött och således manifesterades för oss predikar vi Kristus. Det är inte vår predikan som manifesterar Kristus. Genom vår predikan kommer ordet till människor som då när de tar emot det blir delaktiga i att Kristus tar sin boning i dem genom pånyttfödelsen och sedan får handgriplig gestalt i världen genom den kropp som är min och din och tillsammans är "Hans kropp dvs församlingen." Kristus manifesterar alltså sig själv genom dem i vilka Han tar sin boplats.
Nu är det dock inte på minsta vis så att det är i den meningen ordet 'manifestation' används allmänneligen. Nu betyder det att vi genom att i en nära nog besvärjelseliknande rabbling av 'böneord' eller något som utges för att vara "åkallan" hjälper Gud att kliva fram ur sin vanmakt och att det är vi som auktoriserar Gud att handla genom att vi frambringar en gudsmanifestation utifrån våra handlingar. Dessa gudsmanifestationer har olika dynamik, de lär förekomma i en stigande skala från lite effektiva, dvs knappt synbara, till så mäktiga att de kan få Gud att handla som vi uttalar. För, heter det numera, det är vi som måste ge Gud auktoritet genom det som vi talar till Honom.
Allt fler delar av den samtida strömmen av föregivet andliga verk ansluter sig till en eller annan version av denna absurda galenskap. nästan bokstavligen har människan skapat Gud till sin avbild och är nu Guds mästare. Dolt bakom dimridån: Guds manifestationer beror på oss.
Manifestation är i grunden alltså uppenbarelse. Apokalypsos = något tidigare dolt görs synligt för oss. Det handlar främst om att det täckelse som funnits för deras ögon som inte såg vem Guds Smorde var dras undan så att de ser vem Han är. (Luk 2:32 jfr Jes 25:7) Det handlar om hemligheten som varit fördold till dess att Kristus kommer (Rom 16:25) Det handlar om hur kunskapen om Gud förmedlas till den som tror Ef 1:17. Det handlar om det som förmedlas till de heliga för församlingens uppbyggelse (1 Kor 14:6, 26).
Det handlar i andra rummet om hur Kristus vid sin andra ankomst blir synliggjord för de troende. (1 Kor 1.7, 1 Pet 1:7, 13, 4:13) Manifestationen är alltså hans egen ankomst. Även när det gäller domen över ogudaktigheten 2 Tess 1:7 jfr Rom 2:5).
Sista boken i NT kallas för Apokalypsen.. Dvs Apokalypsis Ieso Christo. Guds manifestation är summerad i Sonen. Hans kraft makt och härlighet är Gudomens jordiska manifestation. Aldrig någonsin är det något som människor gör för Gud eller för att få Gud att agera.
Så vem uppenbarar vad för vem?
Makten är Hans. Han är i den bemärkelsen enväldig och när Han delegerar auktoritet blir den aldrig deras utan förblir Hans och äran faller alltid Honom till. "Själva skapelsen väntar och längtar efter att Guds barn skall uppenbaras!" Rom 8:19 "Hos var och en visar sig (apokalupto) Anden så att det blir till nytta." (1 Kor 12:7) Någon fristående, från församlingen skild egen maktutöving kallas inte för en manifestation.
Manifestation=uppenbarelse. Det förekommer som substantiv 159 ggr i Skrifterna i SFB15s form. (I NT finns 15 förekomster) 144 ggr handlar det om "mishkan", dvs uppenbarelse tältet som ju är Tabernaklet byggt enligt Guds mönsterbild. De övriga fyra tilfällena i GT är följande:
2 Sam 7:17 "Alla dessa ord och hela denna uppenbarelse talade Natan till David."
Psa 19:1 (Rubriken: Skapelsens och Ordets uppenbarelse) Hela psalmen talar om Guds manifestation av sig själv genom två av varandra beroende företeelser: skapelsen och Ordet. Två böcker, men en berättelse! Se Rom 1
Ordsp 29:18 "Utan uppenbarelsen går folket vilse, lycklig är den som tar vara på Guds undervisning."
Jes 29:11 "All uppenbarelse har blivt för er som en förseglad bokrulle. Räcker man någon som kan läsa en sådan bokrulle säger denne: Jag kan inte, den är ju förseglad. Och räcker man den till någon som inte kan läsa och ber denne göra det. Så svarar denne "Jag kan inte läsa."
Vad gör Guds självuppenbarelse med en människa?
I den välkända dialogen mellan Petrus och Jesus om vem folk ansåg Jesus vara får vi veta ett svar.
"Petrus svarade:" Du är Messias, den levade Gudens Son."
Jesus svarade honom: "Välsignad är du Simon Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min fader som är i himlen."
Hela Nya Testamentet är en enda klarläggning av detta kärnhus i den kristna tron. "Detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus."
När det således görs gällande av den manipulerande och agendadrivna skaran av profeterande och gapiga ryttare på känslornas vågor att de kan framkalla 'gudsmanifestationer' måste frågan ställas om denna religösa teater åstadkommer vad det enligt Guds eget ord är som 'uppenbarelsen åstadkommer.'
Gör den inte det är det inte en Gudsmanifestation alls.
Och det är synnerligen allvarligt att kalla det för Guds kraft som inte åstadkommer vad Gud redan har sagt att Guds makt åstadkommer.
Lukas 1:35 "Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son." Jfr med Johannes 1:12 "Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten/makten/auktoriteten att bli och kallas Guds barn, åt dem som tror på Hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud."
Apg 6:7 "Och Guds ord hade framgång och antalet lärjungar i Jerusalem växte kraftigt. Även en stor grupp präster började lyda tron."
Apg 8:10 beskriver en människa som gjorde anspråk på att vara någon och sa sig ha stora krafter utifrån sig själv. "Men i staden fanns sedan tidigare en man vid namn Simon, som utövade magi och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort, och alla, både små och stora, lyssnade till honom och sade: "Det är han som kallas Guds stora kraft!" De hade lyssnat till honom därför att han länge fascinerat dem med sin magi."
Lyssna på dessa profeter i samtiden som talar vitt och brett om sin kraft och sina uppenbarelser! Kraften är deras och de är enligt egen utsago bemyndigade att tala å Guds vägnar. De har kraft tills någon utmanar dem i Guds den Allsmäktiges namn! Vad är det för krafter de manifesterar? Fråga Guds ord..
Vad är vårt budskap?
Rom 1:16 "Jag skäms inte för evangelium, det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror.." Jfr 1:4 "Evangeliet handlar om hans Son, som till sin mänskliga natur är född av Davids ätt och som genom helighetens Ande med kraft har bevisats vara Guds Son efter uppståndelsen från de döda: Jesus Kristus, vår Herre. Genom honom har vi fått nåd och apostlaämbete för att föra människor av alla folk till trons lydnad för hans namns skull.
1 Kor 1:17-19 Kristus har ju inte sänt mig för att döpa utan för att predika evangeliet, men inte med vältalig vishet så att Kristi kors förlorar sin kraft. Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. Det står ju skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom och förkasta de förståndigas förstånd. Jfr 1 Kor 1:24-25 "Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor."
1 Kor 4:20 "Guds rike består inte i ord utan i kraft". Inte i de många upprepningarnas förödande förlust av innehållet i själva orden. Inte i den högljudda ljudnivån, inte i de mantralikanande slagorden, inte i de extatiska bönerna, inte i den hysteriska frenesi i jakten på "upplevelser" utan i det liv som följer av att ha förstått Guds kraft.
1 Kor 12:2 "Därför skall ni veta att 'ingen som talar genom Guds Ande säger förbannelse över Jesus" och att ingen kan säga att 'Jesus är Herre', annat än i kraft av den Helige Ande."
Kol 2:11-12 "I honom blev ni också omskurna, inte med människohand utan med Kristi omskärelse, när ni avkläddes er syndiga natur och begravdes med honom i dopet. I dopet blev ni också uppväckta med honom genom tron på Guds kraft, han som uppväckte honom från de döda. Ni var döda genom era överträdelser och er oomskurna natur, men också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser.."
2 Tim 1:7-8 Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande. Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre, och inte heller för mig som är hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangeliet genom Guds kraft. Han har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar utan genom sitt beslut och sin nåd som han har gett oss i Kristus Jesus från evighet.
Det talas alltså i nutiden om Gudsmanifestationer och om att dessa skulle vara på olika nivåer och bara de mest betrodda låter Gud uttala maktord som kan åstadkomma mirakler i parti och minut. Världen över lovas Eldskonferenser, Mirakel och Underkonferenser, 'särskilt smorda' förkunnare drar land och rike runt och ordnar "Folkväckelse"..
Bortsett från panegyrin och pratet och förhärligandet av människor, var är kraften? Vad kraften skall åstadkomma står i det ovanstående. Var är det? Var är det folk som lever i tro på Guds ord? Överallt finns det folk som lever på upplevelser utan livsförvandlande helgelse. Men Människosonen frågar efter om Han skall finna tro på Jorden när Han kommer.
Bibeln känner inte till manifestationer av "Guds kraft" som inte åstadkommer det vartill Kristus kom, gav sitt liv och uppstod från döden för att stadkomma.
Gaphalsar och dansande dervischliknande profetskaror känner Bibeln till, De är sensationalismens och sensualismens apostlar och kallas 'Baalsprofeter". Deras fokus är deras ministry, inte Guds verk.
När skall det uppenbaras för dem? Men det finns väl inte bland de manifestationer som de har utrymme för.
Björn Donobauer Doncaster 30 juli 2019
Bloggtext: De lutande tornen: ulvarna i flocken
"Ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, till att vara herdar för Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. Jag vet att när jag lämnat er ska rovlystna vargar tränga in bland er, och de kommer inte att skona hjorden. Ja, bland er själva ska män träda fram som förvränger sanningen för att dra över lärjungarna på sin sida. Var därför vakna och kom ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, aldrig har slutat förmana var och en av er under tårar." Apg 20:28-32
I min förra blogg gick jag hårt åt läran om reinkarnation i Peter Wallgrens tappning. Det har föranlett ett stillsamt funderande på vad det är som kännetecknar den yttersta tidens falska profeter och vad de kan ha gemensamt. För det spelar ingen roll från vilken del av världen de kommer det finns övergripande och gemensamma drag dem emellan som trots att de kan synas vara totalt främmande för varandra ändå visar sig vara sprungna ur samma orena källa.
Ögat letar mönster i det som synes ske. Och det är inte så svårt att syssla med "koppleriverksamhet" och tycka sig se att "det" och "det där" hänger ihop via aviss mellanhänder. Dessa företeelser kan i verkliga livet tyckas vara motpoler men till syvende och sist är de samma andas barn. Under åren har jag stött på hur många som helst som alla bäst kan beskrivas som Paulus tal till Efesos församlingsledning tydliggör.
Notera följande kännetecken:
1 Vargarna är rovlystna. De har en agenda vars yttersta mål är att de själva skall äta sig mätta på hjordens bekostnad.
2 Vargarna är välkända för de kommer ur de egna leden och därför har fåren det väldigt svårt att ifrågasätta deras förklädnad och uppsåt.
3 Vargarna skonar inte hjorden utan den är deras maktbas. Lojalitet mot dem ersätter lojaliteten till Kristus. De vill vinna hjorden för sig själva. De vill vinna över lärjungarna på sin sida.
4 Vargarna respekterar inte att det är Gud som har köpt fåren fria med sitt eget blod och att de därför aldrig tillhör någon annan än Honom som har friköpt dem.
5 Vargarna förvränger sanningen och trollar bort begreppen så att det till sist är omöjligt för fåren att tro annat än vargarna säger.
"Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus som ska döma levande och döda, inför hans uppenbarelse och hans rike: predika ordet, träd fram i tid och otid, tillrättavisa, varna och förmana med allt tålamod och all undervisning. Det ska komma en tid då människor inte längre står ut med den sunda läran utan samlar åt sig mängder av lärare efter sina egna begär, så som det kliar i deras öron att få höra. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter." 2Tim 4:1-4
Vargarna är också villolärare som kännetecknas på följande vis i Paulus 2:a brev till Timoteus
1 De falska lärarna kommer inte att göra det som är den Helige Andes primära uppgift gentemot den värld av förlorade människor i vilken församlingen skall lysa som ett himlaljus i världen: De kommer att förneka att Gud och Jesus Kristus ska döma levande och döda. Alla nutidens nya läror har det gemensamt: de är skrivna och konstruerade för att skyla över synder, inte för att avslöja dem. De talar alla "för sin sjuka faster".
2 De falska lärarna predikar inte Ordet i sin helhet. De skiljer det åt som Gud har sammanfogat: dvs hela bibeln. De fragmenterar, sönderstyckar och manipulerar ordet så att de framför läror som kliar i människor öron. Och ingas öron kliar som de som sitter på dem inte vill göra bättring, omvända sig och dö med Kristus. De har till motsats till apostlarna och profeterna ingen aning om vad som är 'hela Guds rådslut' och de vägrar efterkomma missionsbefallningens viktigaste del: "Lära dem att hålla allt vad jag har befallt er." De vill inte heller göra människor till Kristi lärjungar utan fastmer skaffa medlemmar till sina egna verk.
3 De falska lärarna vägrar lyssna till sanningen. De känner inte till sanningen utan har ett självalt gudstjänstväsende utan kraft men med mycket mänsklig makt. Där de far fram med tecken och under förhärligas inte Gud utan helbrägdagörarna. Därest det i Guds ord är så att undren drar uppmärksamheten till evangeliet är det hos dessa underna som är evangeliet! Betydande förskjutning har inträffat. Där tecken och under är ett medel för att nå fram till frälsningsbudskapet är det nu dessa som är budskapet.
4 De falska lärarnas framfart kännetecknas av att de som varit utsatta för dem varken "tål stadig andlig föda" eller "står ut med den sunda läran.".
"Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. Hos er har det nämligen nästlat sig in vissa personer vars dom för länge sedan är förutsagd i Skriften. De är gudlösa, de förvränger vår Guds nåd till försvar för omoral och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus." Judas brev
"Men ni, mina älskade, ska komma ihåg vad som är förutsagt av vår Herre Jesu Kristi apostlar. De sade till er: "I den sista tiden kommer hånfulla människor som drivs av sina gudlösa begär." Det är sådana som skapar splittring, oandliga människor som inte har Anden.
M en ni, mina älskade, ska bygga upp er själva på er allra heligaste tro och be i den helige Ande. Håll er kvar i Guds kärlek, medan ni väntar på att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv. Mot dem som tvivlar ska ni vara barmhärtiga, andra ska ni rädda genom att rycka dem ur elden. Och andra ska ni vara barmhärtiga mot, fast med fruktan så att ni avskyr till och med deras kläder som är nersmutsade av köttet."
De som i denna tid kännetecknar denna insmugna falskhet är att den Kristus som predikas är en annan än den som gav sitt liv för fåren. En annan än den som kommer för att döma levande och döda. Det är ett annat evangelium. Ett utan omvändelse från synd eller pånyttfödelse. Pånyttfödelse försummas för 'återfödelse' som ingenstans i bibeln finns antytt med en enda rad.
Ett "evangelium" som enbart handlar om olika slags tekniker för att göra den gamle Adam frommare och gladare i sin avfällighet. De predikar dop utan att det leder till att den gamla människan dör och den nya uppstår i kraft av uppståndelsen. De säger alla gemensamt 'frid, frid' där ingen frid finnes. "Där barnen ber om bröd bjuder de stenar, där de söker ägg får de skorpioner." Luk 11:11-13
Samlande kännetecken för ett stort antal lutande torn är bland annat följande:
1. Bibeln behandlas som en legolåda där skrift inte används för att förklara skrift utan för att bortförklara annan skrift. För att göra detta letar de efter den obskyrast möjliga meningen i de enskilda orden och gör denna aparta tolkning genast till tolkningsnorm för var gång det ordet förekommer. (Se Peter Wallgrens behandling av ordet "pånyttfödd" eller "uppstånden" som ett enda exempel) Se hur ordet kärlek har fallit i rövarhänder. Se hur ord som "rättfärdighet" och "helighet" och synd behandlas i samtida förkunnelse. Osv i all oändlighet.
Tror de verkligen att de skall kunna göra allt detta utan påföljder?
Men se Rom 9:27-29 "Men Jesaja utropar om Israel: Även om Israels barn vore talrika som havets sand, ska bara en rest bli frälst. Snabbt och slutgiltigt ska Herren hålla räkenskap på jorden. Jesaja har också förutsagt: Hade inte Herren Sebaot lämnat kvar några ättlingar åt oss, då hade vi blivit som Sodom, vi hade liknat Gomorra." (Lögnarna i Perstorp hävdar att alla blir frälsta)
Se också Rom 14:11-13 "Det står skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig ska varje knä böjas och varje tunga prisa Gud. Alltså ska var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud."
Se också Heb 13.17 "Lyd era ledare och rätta er efter dem, för de vakar över era själar och ska avlägga räkenskap. Låt dem göra det med glädje och inte suckande, för det skulle inte vara lyckligt för er."
Men detta förutsätter att herdarna och lärarna är underodnade Överherden för fåren, och det är det få som är.
Jakob 3:1 "Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet ju att vi skall få dess strängare dom." Den texten är nog sällan läst av de som står i talarstolarna.
1 Pet 5:1-4 "Nu uppmanar jag de äldste bland er, jag som själv är en äldste och ett vittne till Kristi lidanden och som också har del i den härlighet som ska uppenbaras: var herdar för Guds hjord hos er och vaka över den, inte av tvång utan frivilligt, så som Gud vill[a], inte för egen vinning utan med hängivet hjärta. Uppträd inte som herrar över dem som anförtrotts er, utan var föredömen för hjorden. När den högste herden sedan uppenbarar sig, ska ni få härlighetens segerkrans som aldrig vissnar."
2 Bibeln som sådan har ingen auktoritet alls. Det är i och för sig sant därför att dess kraft kommer av att Guds Ande ges möjlighet att genom Ordet stå över herdarna och fåren tillika. Men de brottstycken av Gudsordet som överlevt köttets censur kan bara fås på deras villkor som är de förekommande 'profeterna' och så länge de har akademiska eller 'populistiska' ackrediteringar inom ramen för den enskilda riktningens rörelse och inriktning. Däri är alla falska läror överens.
Så: Vari sitter Bibelns auktoritet? I det skrivna ordet? I så fall i vilken skrivelse. Ursprungsspråken eller översättningarna?
För den moderna människan, den ur bibliskt perspektiv sett "urartade" människan har bara hennes egna tankar högsta auktoritet. Det som är från förr, det gamla, det som varit tidigare, har, sägs det, av 'utvecklingen' frånsprungits och det som skrevs då gällde bara då, även om vi kan hämta ett och annat guldkorn där. Guldkorn som helt godtyckligt bestäms vara det av våra experter, bibeltolkare och professorer på universiteten. (Liberalteologi= människan tar sig friheter (libertates) med Guds ord och ställer sig själv över det som redan är skrivet.)
Att en sådan självklart uppåtgående utveckling överhuvudtaget skett kan i allra högsta grad ifrågasättas. Och Ordet självt hävdar att allt som fordom är skrivet är nedtecknat till vår varning så att vi inte upprepar det som generationerna före oss gjort. Det om något antyder att utvecklingen inte bara går långsamt utan faktiskt uteblir i tusentals år.
Att en sådan självklart uppåtgående utveckling överhuvudtaget skett kan i allra högsta grad ifrågasättas. Och Ordet självt hävdar att allt som fordom är skrivet är nedtecknat till vår varning så att vi inte upprepar det som generationerna före oss gjort. Det om något antyder att utvecklingen inte bara går långsamt utan faktiskt uteblir i tusentals år.
Har bibeln bara då auktoritet när jag upplever mig ha fått ett personligt tilltal över en viss text? Är dess auktoritet alltså beroende på min upplevelse av den? Men någon auktoritet har den inte annars?
Dra ut konsekvensen av det: dina upplevelser är enda referensramar för Guds handlande!
Nej det är inte det enbart skrivna ordet ensamt som bär auktoritet. Att uttala ordet är aldrig besvärjelse eller magi så att det måste åstadkomma vad jag vill med det jag säger. "Mina ord är Ande och Liv..."Utan det är när Ordet blir kött, när det tar gestalt genom att den Helige Ande stadfäster det i lyssnaren, om lyssnaren vill tillgodogöra sig vad ordet säger genom tron. Tas ordet inte emot i tro blir det till ingen nytta. (Se Heb 4:2) Höra är att göra, den som bara hör och inte gör dödar ordet. Men det är bara sitt eget ORD som Gud står för och vid, genom den Helige Ande i förkunnelse till den som tror att Gud finns och lönar dem som söker honom.
Det behöver inte ens sägas att en förkunnelse som inte utgår från att Guds ord är sanning, dess summa och inte bara dess enskilda enheter, aldrig kommer i närheten av att delge människorna hela Guds rådslut.
3 Guds ord bär enligt Ordet självt inga bojor men bär i denna yttersta tid tusentals fotfängsel och handbojor och får inte fritt framföras. En antropocentrisk bibelsyn har förvandlat Gud till ett inompsykologiskt fenomen utan verklig närvaro i universum. Han vars namn är "jag är" finns inte. Det enda som finns är selfien 'JAG, EGO" Kunde de skulle ta en groupie med sin avgud..
Tillbedjan i samtida tappning är ofta bara att ge uttryck för mina känslor om min gudsbild, men är inte särskilt ofta det befriade hjärtats gensvar till en levande Gud inför vilken människan bedjande sjunker ner och bekänner "gå bort ifrån mig Herre, jag är av ett folk med orena läppar". När tillbedjan enligt den Helige Ande är fullbordad har glödande kol renat mitt hjärta och min mun.
"Mina får hör min röst"
Kontaktytan Facebook är ett enda hav av människor som på ett eller annat sätt inte längre kan lita på sina 'herdar.' De vittnesbörd jag hört om detta i flera år är ett ständigt munsår, en sten i skon, en smärta i själen. Jag lyssnar understundom på små och stora profeter och våndas inför den oerhört snabba förlusten av det andliga arv som är vårt. Som barn sa vi skämtsamt '"Det är mycket man skall höra innan öronen trillar av." Mina hänger numera allt lösare. Ska man bara klaga? Nå nä, genom att lägga upp så mycket undervisning det bara hinns med, i blogtexter och via video, försöker jag ge lite nödproviant åt alla dessa som svältföds i församlingarna.
Men det är så lite så. Som en snöflinga på Grönland. Men den kanske ändå är av stål? Jag ids inte sockra Ordets sälta.
Ve mig om jag tar bort något enda ord.
Björn aka Teddy Donobauer Doncaster 23 juli 2019
Bloggtext: "Är Reinkarnation en del av Guds plan?"
För några dagar sedan blev en bok tryckt i min hand av en god vän och broder. Det är dess titel som ger rubriken till denna blogg. Peter Wallgren är ett känt namn på den frikyrkliga horisonten inte minst därför att han tillsammans med sin fru leder en bibelskola kallad 'Vingården' i Perstorp. Men han är också känd för att dessa två anser att i slutändan blir alla frälsta. De är s k universalister.
Jag hade någon vecka tidigare följt en tråd om reinkarnation i ett internet forum så frågan var redan väckt och min väns gåva och enträgna bön om att jag skulle läsa boken och komma med ett omdöme kunde bara bemötas med lydnad. En vecka har jag knaprat på boken. Läst, skakat på huvudet, lagt den ifrån mig i ömsom vrede och ömsom sorg, bett mig förbi mina spontana känslor och rannsakat skrifterna för att undersöka hur det förhåller sig med det som nu sägs.. Så handlar man om man är mera hedervärd än judarna i Tessalonike (Apg 17:10-13)
(Jag har sedan tidigare lagt upp en video på Youtube på engelska i samma ärende. Länk: https://www.youtube.com/watch?v=kaOBwLR_Yow&t=781s)
Problembeskrivningens förbannelse
Det finns ett ganska märkligt förhållande i tillvaron. Det sätt på vilket ett problem eller en fråga presenteras TYCKS antyda hur problemet skall lösas. Ursprunget till insikten återkommer jag till då och då därför att det är så vanligt förekommande att människor låter själva problemet definiera hur man skall komma fram till en lösning.
Men observera att det i den absoluta verkligheten ytterst sällan finns en lösning genom att man låter problemet bestämma hur man skall tackla det. Den mest brillianta demonstrationen på detta ligger långt tillbaka i myternas och legendernas historia. Macedoniern Alexander den store kommer till staden Gordion och finner där att staden är förseglad genom en knop slagen på ett ok. Den som löser knuten vinner allt. Problemet: en knop. Den vanliga lösningen: finn en ända och följ linan. Men om knopen är splitsad finns inga ändar att dra i. Varje försök att dra i en ögla gör knopen mera knuten. Men där ser du: om problemet definierar hur man skall lösa det går man bet. Man måste tänka utanför boxen som det heter det numera. Alexander såg knopens knutenhet. Insåg att knopen inte gick att lösa med knytandets medel, drog sitt svärd och högg itu knopen. Vem hade sagt att den skulle knytas upp? Den skulle lösas.
Wallgrens boktitel är av samma slag som den gordiska knuten. "Reinkarnation- en del av Guds plan?"
Det vill säga: en 'bibellärare' (sic) fäster i bokform en undervisning som antyder att det skulle kunna vara en del av Guds eviga plan att låta människor genomgå liv efter liv som en möjlig 'raffinering' från syndare till helgon i en gradvis uppåtgående rörelse genom de på varandra följande existenserna.
Till läsarens förvåning förefaller det som om begreppet reinkarnation skulle vara ett bibliskt begrepp. Det har ingen bibelläsare som är född av Guds Ande någonsin sett eller hört vare sig från Guds Ande eller Guds ord, så hur kommer det sig att denna bibellärare efter tvåtusen år plötsligt har ljus över något som har undsluppit Guds folk i tvåtusen år?
Se där, en veritabel knut som håller en hemlighet försluten från oss. Men tack vare Peter Wallgren får vi nu en insikt i något som vi inte har förstått förut och som därför gjort oss berövade något av Guds plan för mänskligheten?
Frågorna tumlar självklart runt på denna nya spelplan. Här är några:
1 Har PW förstått vad som menas med INKARNATION innan han erbjuder reinkarnation? Har han redovisat någon förståelse om vad som menas med att vara skapade till Guds avbild när han kan antyda att den enskilda avbilden måste upprepas i andra former än sin ursprungliga för att i kommande jordiska liv bli mera Guds avbild än den första kopian?
2 Har PW förstått skillnaden mellan att "uppstå" i nytt väsende i liv och '"återfödas"? Jag citerar honom i avsnittet: Folktron på Jesu tid sid 6 "Tron på återfödelse var vanlig bland judarna på Jesu tid. Luk 9:18-19 " En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?"De svarade: "Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." Ett sådant svar kan man bara ge om man tror på återfödelse." Häpp?
Med en fullständigt halsbrytande lögn sätter han likhetstecken mellan "uppståndelse och återfödelse". Så fortsätter han boken igenom att blanda bort korten. Hans sätt att felaktigt ge en annan värdering till bibelorden är en alarmerande signal om att här står inte allt rätt till.
För att ni skall förstå hans teknik att förvränga det som står skrivet ger jag er ett exempel till. Det finns ju en text som utan tvekan ligger till grund för insikten att vi bara lever en gång och därefter ställs inför domen. Han inleder med att säga "Nu till frågan om huruvida vi kan ha flera jordeliv. Först ska vi se på det enda bibelställe som brukar anföras mot reinkarnationen, och citerar Hebreerbrevet 9:27-28 " Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom."
Oförmögen som han är att läsa det som står vill han göra gällande att eftersom ett antal människor har uppstått från de döda i samma kropp som den som dog låter han göra gällande att detta handlar om 'återfödande' Men slutgiltigheten i Jesu offer: en gång för alla ' är det som gör människans liv 'en gång för all' .. precis som Jesu död är en gång för alla så är människans. De är vad det står!!
För att förstå hur detta är möjligt skall man notera återkommande skrivningar om att ordet har förvanskats under årtusenden, att vi har förlorat det sanna ordet och kan bara rekonstruera det med PW:s metod. Den typen av antydningar och direkta påståenden finns överallt. Med andra Ord: Ordet och Anden är INTE tillförlitliga som kunskapskälla.
Han förstår inte skillnaden mellan 'uppstå' och 'återfödas'. Därmed är det ordets svärd som klyver hans påstådda problem. Hans problem med bibeln består i att han inte kan skilja på dessa två. Guds Ande gör skillnaden och ingenstans i ordet talar skriften om återfödelse. Han talar om problematiska och svårförstådda bibelställen: det är hans tolkningsmodell som skapar de flesta svårigheter som sedan förbryllar honom.
För den som till äventyrs vill veta vad Ordet säger om den kommande domens slutgiltighet är ordets entydigt. Men PW tror inte att Guds dom är slutgiltig. Han tror i klartext att "..Gud skall till slut upprätta alla. Alla skall till slut finna Kristus som frälsare" Sid 4 Inledningen.
3 Reinkarnationens ide accepterar inte att det är sant att människan skördar vad hon sår. Den säger till människan att du får alltid en chans till att rätta upp det du har förbrutit här. Inte bara förnekar PW att det för människan väntar döden en gång för varje individ, inte heller känns han vid varför människan dör, utan han hävdar även att dina och mina handlingar inte skulle vara definierande för vår evighet. (Att människor dött och uppsttått till samma kropp som de hade före döden kallar han alltså för återfödelse.. Lazarus Jairus dotter etc..) Gal 6:6-8 "Bedra inte er själva, Gud lurar man inte: det människan sår ska hon också skörda. 8 Den som sår i sitt kött får av köttet skörda undergång, men den som sår i Anden får av Anden skörda evigt liv." Reinkarnationen förnekar att vi skördar en och endast en och alltid vår egen sådd. Den låtsas erbjuda ett antal nya åkrar.
Därav följer att dina beslut, ditt liv, dina handlingar inte behöver tas på allvar nu. Du är bedragen om du tror att du bara har detta liv att ta ansvar för inför Gud.
Med andra ord: du är inte unikt och underbart skapad, du är bara en av många kommande kopior. Du som ditt eget 'JAG ÄR' är en skugga av något som har varit och en förelöpare till något, totalt annorlunda som skall komma.
4 Ingenstans i sin bok tar PW upp Rom 6:23. Ingenstans pekar han på den ytterst försvårande omständigheten att syndens lön är döden HAn gör gällande att död betyder 'vara skild'. men andas aldrig ett ord om syndens verklighet Helighetens dom av den och syndens enskilda konsekvenser,
Därmed, i det ögonblicket, känner vi igen just denna förnekelse av dödens verkliga väsen och betydelse.
1 Mos 2: 16-17 Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att odla och bevara den. Och Herren Gud gav mannen denna befallning: ”Du kan äta fritt av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö.”1 Mos 3:4-5 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni ska visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”
Ordsp 8:36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla som hatar mig älskar döden.
Hes 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar ska dö.
Rom 6:20-23 När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.
Hoppar det eviga livet runt som en guttaperkaboll? Här idag i mitt liv, men sen tillbaka till mitt skåp i himlen för att sen ges till min 'reinkarnerade' kropp men inte längre till mig?
Undervisningen om reinkarnation är en försåtlig variant av men i andemeningen identisk med den stora Ormens lögn till urmänniskan. Varför en bibellärare inte aktar sig för att tala med kluven tunga får han svara på själv.
5 PW har ingen tilltro till att Bibeln är Guds uppenbarelse en gång för alla. Han är fullständigt omedveten om att Ordet gör anspråk på att vara Guds ord i alla delar. Den som vill fördjupa sig i hur det kommer sig att jag kan hävda det kan ladda ner min bok 'Jag tror. därför talar jag'. Den finns som PDF från min webbsida under resurser. För PW är alla texter som talar till hans förmån av samma dignitet. Han kan inte längre skilja på det heliga och det allmäna. PW inser inte att det Guds ord vi har idag är bevarat åt oss genom samme Ande som först inspirerade det ordet. Han anser att bibeln först måste filtreras genom de filter han lägger på det för att förstås.
Någon kamp för den tro som en gång för alla var given åt alla de heliga är det inte tal om i denna bok som han släppt ifrån sig. (Judas brev3)
Inte heller har han med en min visat att han förstått att en glidning undan från det som Guds ord talar skulle inträffa så fort apostlarnas tid var slut. När han citerar kyrkofäder gör han det med samma vördnad som om det vore Guds ord. (När det gagnar hans sak vill säga) Därför öser han ur alla källor utan att förstå att de är mer eller mindre orena. Guds ord far han fram med helt godtyckligt och vill få oss tro att det talar till Reinkarnationens fördel.
Det gör det inte. Varenda tolkning i den riktningen är godtycklig.
Jag skulle kunna lista ett antal punkter till.
Det slutliga strået är alltid detta: "Vi kommer inte att kunna anklaga honom för något om det inte har med hans Gudsförhållande att göra." Dan 6:5 Då sade männen: ”Vi lär inte hitta något att anklaga den där Daniel för, ifall det inte gäller hans gudsdyrkan.”
Det ställer alltså frågan: vilken Gudsbild finns bakom denna lära om reinkarnationen?
En Gud som tjyvhållit på en hemlighet tills Gud äntligen hittade Peter Wallgren att framföra den genom?
En Gud som på tusentals boksidor gjort sken av en sak men menar dess motsats?
En Gud som agerar godtyckligt och vilseledande?
En Gud som inte står för sitt ord?
Varken föreställningen om allas slutliga räddning och frälsning eller reinkarnationen håller i ljuset av Guds ord. Men de följer varandra som dyngkärran följer oxen över en åker som är besådd med tistel och törne. Det lilla vete som finns mellan dessa växer långsammare än tistel och törne.
Är denna bok ett olycksfall i arbetet? Ville så gärna tro det. Sjäva ärendet 'reinkarnationen' är väl en sak, men det som ligger som en tung haschdimma i botten är den konsekventa undermineringen av Guds ord.
Det är det verkligt bestående uttrycket. Jesus sa att det skulle ske, den helige Ande sa att detta skulle komma. Vi kan sluta vänta, det är här.
Björn aka Teddy Donobauer
Jag hade någon vecka tidigare följt en tråd om reinkarnation i ett internet forum så frågan var redan väckt och min väns gåva och enträgna bön om att jag skulle läsa boken och komma med ett omdöme kunde bara bemötas med lydnad. En vecka har jag knaprat på boken. Läst, skakat på huvudet, lagt den ifrån mig i ömsom vrede och ömsom sorg, bett mig förbi mina spontana känslor och rannsakat skrifterna för att undersöka hur det förhåller sig med det som nu sägs.. Så handlar man om man är mera hedervärd än judarna i Tessalonike (Apg 17:10-13)
(Jag har sedan tidigare lagt upp en video på Youtube på engelska i samma ärende. Länk: https://www.youtube.com/watch?v=kaOBwLR_Yow&t=781s)
Problembeskrivningens förbannelse
Det finns ett ganska märkligt förhållande i tillvaron. Det sätt på vilket ett problem eller en fråga presenteras TYCKS antyda hur problemet skall lösas. Ursprunget till insikten återkommer jag till då och då därför att det är så vanligt förekommande att människor låter själva problemet definiera hur man skall komma fram till en lösning.
Men observera att det i den absoluta verkligheten ytterst sällan finns en lösning genom att man låter problemet bestämma hur man skall tackla det. Den mest brillianta demonstrationen på detta ligger långt tillbaka i myternas och legendernas historia. Macedoniern Alexander den store kommer till staden Gordion och finner där att staden är förseglad genom en knop slagen på ett ok. Den som löser knuten vinner allt. Problemet: en knop. Den vanliga lösningen: finn en ända och följ linan. Men om knopen är splitsad finns inga ändar att dra i. Varje försök att dra i en ögla gör knopen mera knuten. Men där ser du: om problemet definierar hur man skall lösa det går man bet. Man måste tänka utanför boxen som det heter det numera. Alexander såg knopens knutenhet. Insåg att knopen inte gick att lösa med knytandets medel, drog sitt svärd och högg itu knopen. Vem hade sagt att den skulle knytas upp? Den skulle lösas.
Wallgrens boktitel är av samma slag som den gordiska knuten. "Reinkarnation- en del av Guds plan?"
Det vill säga: en 'bibellärare' (sic) fäster i bokform en undervisning som antyder att det skulle kunna vara en del av Guds eviga plan att låta människor genomgå liv efter liv som en möjlig 'raffinering' från syndare till helgon i en gradvis uppåtgående rörelse genom de på varandra följande existenserna.
Till läsarens förvåning förefaller det som om begreppet reinkarnation skulle vara ett bibliskt begrepp. Det har ingen bibelläsare som är född av Guds Ande någonsin sett eller hört vare sig från Guds Ande eller Guds ord, så hur kommer det sig att denna bibellärare efter tvåtusen år plötsligt har ljus över något som har undsluppit Guds folk i tvåtusen år?
Se där, en veritabel knut som håller en hemlighet försluten från oss. Men tack vare Peter Wallgren får vi nu en insikt i något som vi inte har förstått förut och som därför gjort oss berövade något av Guds plan för mänskligheten?
Frågorna tumlar självklart runt på denna nya spelplan. Här är några:
1 Har PW förstått vad som menas med INKARNATION innan han erbjuder reinkarnation? Har han redovisat någon förståelse om vad som menas med att vara skapade till Guds avbild när han kan antyda att den enskilda avbilden måste upprepas i andra former än sin ursprungliga för att i kommande jordiska liv bli mera Guds avbild än den första kopian?
2 Har PW förstått skillnaden mellan att "uppstå" i nytt väsende i liv och '"återfödas"? Jag citerar honom i avsnittet: Folktron på Jesu tid sid 6 "Tron på återfödelse var vanlig bland judarna på Jesu tid. Luk 9:18-19 " En gång när Jesus hade dragit sig undan för att be och lärjungarna var med honom, frågade han dem: "Vem säger folket att jag är?"De svarade: "Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått." Ett sådant svar kan man bara ge om man tror på återfödelse." Häpp?
Med en fullständigt halsbrytande lögn sätter han likhetstecken mellan "uppståndelse och återfödelse". Så fortsätter han boken igenom att blanda bort korten. Hans sätt att felaktigt ge en annan värdering till bibelorden är en alarmerande signal om att här står inte allt rätt till.
För att ni skall förstå hans teknik att förvränga det som står skrivet ger jag er ett exempel till. Det finns ju en text som utan tvekan ligger till grund för insikten att vi bara lever en gång och därefter ställs inför domen. Han inleder med att säga "Nu till frågan om huruvida vi kan ha flera jordeliv. Först ska vi se på det enda bibelställe som brukar anföras mot reinkarnationen, och citerar Hebreerbrevet 9:27-28 " Och liksom människan måste dö en gång och sedan dömas, så blev Kristus offrad en gång för att bära mångas synder. Och han ska träda fram en andra gång, inte för att bära synd utan för att frälsa dem som väntar på honom."
Oförmögen som han är att läsa det som står vill han göra gällande att eftersom ett antal människor har uppstått från de döda i samma kropp som den som dog låter han göra gällande att detta handlar om 'återfödande' Men slutgiltigheten i Jesu offer: en gång för alla ' är det som gör människans liv 'en gång för all' .. precis som Jesu död är en gång för alla så är människans. De är vad det står!!
För att förstå hur detta är möjligt skall man notera återkommande skrivningar om att ordet har förvanskats under årtusenden, att vi har förlorat det sanna ordet och kan bara rekonstruera det med PW:s metod. Den typen av antydningar och direkta påståenden finns överallt. Med andra Ord: Ordet och Anden är INTE tillförlitliga som kunskapskälla.
Han förstår inte skillnaden mellan 'uppstå' och 'återfödas'. Därmed är det ordets svärd som klyver hans påstådda problem. Hans problem med bibeln består i att han inte kan skilja på dessa två. Guds Ande gör skillnaden och ingenstans i ordet talar skriften om återfödelse. Han talar om problematiska och svårförstådda bibelställen: det är hans tolkningsmodell som skapar de flesta svårigheter som sedan förbryllar honom.
För den som till äventyrs vill veta vad Ordet säger om den kommande domens slutgiltighet är ordets entydigt. Men PW tror inte att Guds dom är slutgiltig. Han tror i klartext att "..Gud skall till slut upprätta alla. Alla skall till slut finna Kristus som frälsare" Sid 4 Inledningen.
3 Reinkarnationens ide accepterar inte att det är sant att människan skördar vad hon sår. Den säger till människan att du får alltid en chans till att rätta upp det du har förbrutit här. Inte bara förnekar PW att det för människan väntar döden en gång för varje individ, inte heller känns han vid varför människan dör, utan han hävdar även att dina och mina handlingar inte skulle vara definierande för vår evighet. (Att människor dött och uppsttått till samma kropp som de hade före döden kallar han alltså för återfödelse.. Lazarus Jairus dotter etc..) Gal 6:6-8 "Bedra inte er själva, Gud lurar man inte: det människan sår ska hon också skörda. 8 Den som sår i sitt kött får av köttet skörda undergång, men den som sår i Anden får av Anden skörda evigt liv." Reinkarnationen förnekar att vi skördar en och endast en och alltid vår egen sådd. Den låtsas erbjuda ett antal nya åkrar.
Därav följer att dina beslut, ditt liv, dina handlingar inte behöver tas på allvar nu. Du är bedragen om du tror att du bara har detta liv att ta ansvar för inför Gud.
Med andra ord: du är inte unikt och underbart skapad, du är bara en av många kommande kopior. Du som ditt eget 'JAG ÄR' är en skugga av något som har varit och en förelöpare till något, totalt annorlunda som skall komma.
4 Ingenstans i sin bok tar PW upp Rom 6:23. Ingenstans pekar han på den ytterst försvårande omständigheten att syndens lön är döden HAn gör gällande att död betyder 'vara skild'. men andas aldrig ett ord om syndens verklighet Helighetens dom av den och syndens enskilda konsekvenser,
Därmed, i det ögonblicket, känner vi igen just denna förnekelse av dödens verkliga väsen och betydelse.
1 Mos 2: 16-17 Herren Gud tog mannen och satte honom i Edens lustgård för att odla och bevara den. Och Herren Gud gav mannen denna befallning: ”Du kan äta fritt av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont ska du inte äta, för den dag du äter av det ska du döden dö.”1 Mos 3:4-5 Då sade ormen till kvinnan: ”Ni ska visst inte dö! Men Gud vet att den dag ni äter av den kommer era ögon att öppnas, och ni blir som Gud med kunskap om gott och ont.”
Ordsp 8:36 Men den som syndar mot mig skadar sin själ, alla som hatar mig älskar döden.
Hes 18:4 Se, varje levande själ tillhör mig, fadern såväl som sonen. De är mina. Den som syndar ska dö.
Rom 6:20-23 När ni var slavar under synden var ni fria från rättfärdigheten. Men vad fick ni då för frukt? Sådant som ni nu skäms över, eftersom det slutar i döden. Men nu när ni är befriade från synden och slavar hos Gud, får ni helgelse som frukt och till slut evigt liv. Syndens lön är döden, men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre.
Hoppar det eviga livet runt som en guttaperkaboll? Här idag i mitt liv, men sen tillbaka till mitt skåp i himlen för att sen ges till min 'reinkarnerade' kropp men inte längre till mig?
Undervisningen om reinkarnation är en försåtlig variant av men i andemeningen identisk med den stora Ormens lögn till urmänniskan. Varför en bibellärare inte aktar sig för att tala med kluven tunga får han svara på själv.
5 PW har ingen tilltro till att Bibeln är Guds uppenbarelse en gång för alla. Han är fullständigt omedveten om att Ordet gör anspråk på att vara Guds ord i alla delar. Den som vill fördjupa sig i hur det kommer sig att jag kan hävda det kan ladda ner min bok 'Jag tror. därför talar jag'. Den finns som PDF från min webbsida under resurser. För PW är alla texter som talar till hans förmån av samma dignitet. Han kan inte längre skilja på det heliga och det allmäna. PW inser inte att det Guds ord vi har idag är bevarat åt oss genom samme Ande som först inspirerade det ordet. Han anser att bibeln först måste filtreras genom de filter han lägger på det för att förstås.
Någon kamp för den tro som en gång för alla var given åt alla de heliga är det inte tal om i denna bok som han släppt ifrån sig. (Judas brev3)
Inte heller har han med en min visat att han förstått att en glidning undan från det som Guds ord talar skulle inträffa så fort apostlarnas tid var slut. När han citerar kyrkofäder gör han det med samma vördnad som om det vore Guds ord. (När det gagnar hans sak vill säga) Därför öser han ur alla källor utan att förstå att de är mer eller mindre orena. Guds ord far han fram med helt godtyckligt och vill få oss tro att det talar till Reinkarnationens fördel.
Det gör det inte. Varenda tolkning i den riktningen är godtycklig.
Jag skulle kunna lista ett antal punkter till.
Det slutliga strået är alltid detta: "Vi kommer inte att kunna anklaga honom för något om det inte har med hans Gudsförhållande att göra." Dan 6:5 Då sade männen: ”Vi lär inte hitta något att anklaga den där Daniel för, ifall det inte gäller hans gudsdyrkan.”
Det ställer alltså frågan: vilken Gudsbild finns bakom denna lära om reinkarnationen?
En Gud som tjyvhållit på en hemlighet tills Gud äntligen hittade Peter Wallgren att framföra den genom?
En Gud som på tusentals boksidor gjort sken av en sak men menar dess motsats?
En Gud som agerar godtyckligt och vilseledande?
En Gud som inte står för sitt ord?
Varken föreställningen om allas slutliga räddning och frälsning eller reinkarnationen håller i ljuset av Guds ord. Men de följer varandra som dyngkärran följer oxen över en åker som är besådd med tistel och törne. Det lilla vete som finns mellan dessa växer långsammare än tistel och törne.
Är denna bok ett olycksfall i arbetet? Ville så gärna tro det. Sjäva ärendet 'reinkarnationen' är väl en sak, men det som ligger som en tung haschdimma i botten är den konsekventa undermineringen av Guds ord.
Det är det verkligt bestående uttrycket. Jesus sa att det skulle ske, den helige Ande sa att detta skulle komma. Vi kan sluta vänta, det är här.
Björn aka Teddy Donobauer
Bloggtext: Ett berg, en predikan
”Många predikningar på flera berg..”
Religion kännetecknas av ett behov att ’fastlägga”, och låsa in i terminologin sådant som egentligen aldrig avsetts att bli band och bojor. Ett bättre exempel än just ’Bergspredikan’ är svårt att finna. Det som Matteus antyder som inramning till en serie undervisningar som Jesus gav på olika platser vid olika tider är ett berg någonstans i det som är ’Transjordanien’. Det framgår av det föregående kapitlet att han befann sig i ’Dekapolis’ området och Matteus placerar in dessa predikningar i samband med det besöket utanför det egentliga dåvarande Israel. Matteus anser att det var när Jesus samlade lärjungarna på ”berget”, en plats som alltså närmast var enda tänkbara i den trakten, som denna serie predikningar kom till.
Vad säger Lukas om det? (Varken Markus eller Johannes ger denna ’predikan någon som helst uppmärksamhet.) Perspektivet är där ett annat. Lukas 6:12 anger att Jesus åter igen gick upp på ett berg för att be, och sedan utvalde han de som sedan kallas hans lärjungar. Sedan står det: ”Jesus gick tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeén och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon. De hade kommit för att höra honom och bli botade... Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade.. ”saliga är...”
Matteus återger i det vi kallar kapitel 5-7 vad som sammanfattningsvis och för enkelhetens skull kommit att kallas ’Bergspredikan’. Men Lukas beskriver det som en ’Slättpredikan’ och återger vissa delar av det Matteus redogör för i mycket mindre omfattning. Vem av dem har rätt?? Om vi skulle jämföra Matteus och Lukas skulle vi se att det knappast är troligt att lärjungarna i gemen uppfattade Bergspredikan så som den dogmatiska teologin kommit att behandla dem. Apostlarna som ju är det i kraft av att ’ha varit med honom från begynnelsen’ har inte någonstans uppfattningen att ”Bergspredikan” har den upphöjda plats som teologierna tycks ha för vana att ge den.
Måste den inte sättas in i ett helhetsperspektiv?
Fråga dig själv: hänvisar någon av apostlarna med en enda rad till denna ’Bergspredikan’? Är dess innehåll så som Matteus återger det någonsin föremål för den Helige Andes undervisning genom just apostlarna? Det övriga NT tiger totalt om BERGSPREDIKAN som sådan. Men hela NT förklarar dess innehåll. Om man lösrycker en text ur NT och låtsas som att den texten är ”kärna” och av den göra vad de heliga apostlarna inte gör har man satt sig över hela NT. Och därmed omöjliggör man Andens ljus över de enskilda delarna.
Bergspredikan som sådan har använts för att dölja evangeliet genom att tas ur sitt sammanhang.
”Där svärde Teddy i kyrkan”...
Men har man sagt A får man säga B.
När Jesus undervisar lärjungar och folket sker detta alltid innan Jesus död och uppståndelse, innan himmelsfärden och Andens ankomst. Det vill säga: i slutet av lagens tidsålder. Flitigt förekommande är Jesu hänvisning till lagen. Och av laggärningar blir ingen räddad. ”Ni har hört det sägas... men jag säger er..” Där laggärningar redan är nog för att döma alla under synd ÖKAR bergspredikan bördan och dömer inte bara handlingar utan även det bakomliggande uppsåtet!!
Om man då hävdar att ”vi skall ha bergspredikan som förebild och måste leva så som den säger” så gör man alltså skärpt lagstiftning som basen för det kristna livet. Gärningar är alltså vår räddning?Men är det vad det kristna livet är?
Bergspredikan intar i Jesu liv samma plats som lagtavlornas givande till Moses. Dvs lagen är Konungens regeringsförklaring. ”Lev på detta sätt”säger Yahweh ”och ni kommer att vara mitt folk”. ”Gör efter mina lagar” säger Konungen ”och ni är mina lärjungar.” Där är parallellerna.
Men nu kommer skillnaden!
Predika mitt rike! Guds rike är inte ett utvärtes politiskt system, Guds rike är inte i kött och blod, ingen blir räddad genom laggärningar. Gudsriket börjar med att Konungen först friköper sitt folk undan lagen och sedan ger Han sig själv till dem för att Han när han har kommit till full makt i deras liv skall genom dem verkställa och genomföra sitt rikes nya liv. Därför finns där en objektiv verklighet som består av Kungens handlande och ett subjektivt element som heter: ”Du måste bli född på nytt”. ”Omvänd er, gör bättring, låt döpa er till syndernas borttagande och ni skall som gåva undfå den Helige Ande. ” När kungen nu flyttat in i sina undersåtar lägger Han sin lag i deras hjärtan så att ett utflöde av Hans eget liv kan ske.. det kallas för Andens Frukt i NT efter Jesu uppståndelse.
Det är inte bergspredikans : gör så här! för det kan den gamle Adam helt enkelt inte, det är pånyttfödelsens nya människa som kan det: ”Så som ni har mottagit Kristus, så vandra i Honom. Vandra i Ande så uppfyller ni inte köttets begär.” ”Vet ni inte med er att Kristus bor i er? Om inte så håller ni inte provet.” ”Kristus i oss vårt härlighetshopp”
Så vad är bergspredikans roll för oss som är födda på nytt?
Den är Konungens regeringsförklaring till sitt folk och den operativa nåd som de, genom att underordna sig konungens lag och dagligen motta livet från Honom, i dem har för ögonen. För essensen av bergspredikan är Kristi liv i oss. Att misslyckas leva som Kristus är fullt normalt. Det kan nämligen bara han. Det livet är givet för oss, till oss, och tillgängligt för granskning av den värld i vilken vi lever men inte efterapar.
Bergspredikan är således en lodlina utifrån vilken vi kan veta om Kungen regerar i sitt rike och i sitt folk.
Vad den INTE är är ett handlingsprogram att följa för den opånyttfödda människan. Köttet kan inte uppfylla Andens och Livets lag!
Kyrkohistorien är full av rörelser som försökt sig på att domptera köttet med Bergspredikan utan pånyttfödelse eller dopet i den helige Ande. Medlemmar av min egen släkt har levt under sådana omständigheter och det finns mycket positivt att säga om sådana, oftast mennonitiska eller hutteritiska gemenskaper. De har dock alla förbundit sig att följa i och för sig goda lagar, men ofta ofta utan vare sig nåd eller kraft till det.
Jag upprepar vad jag ofta påpekar. Jesus sände den Helige Ande för att ta Jesus ord, inklusive ’bergs- och slättpredikan” och förklara och förtydliga dem för oss. Det gör Han tillsammans med Fadern och Anden genom Anden och Ordet i oupplöslig förening. Av det skälet är det ingen som har behov av vare sig ”Bergspredikan” eller ”Fader vår” som formella ’predikningar' eller ’böner’ under hela apostlatiden. Så länge livet om vilket Jesus talar finns i oss är behovet av formaliserade religionsövningar nästan noll. Men sedan när livet flytt startar formaliseringen och skapar de förstelnade former som tillåter oss att behandla bibeln med religionens tvångsmedel. Trampa upp för kalkstenstrapporna i våra monumentala byggander och du hittar ammoniter och trilobiters fossil i trappans nötta steg. De hade en gång liv. Nu har de bara form.
Köttet blir aldrig så fromt som när det försöker vara vad bara Anden i oss kan åstadkomma.
Religionen är inte köttets fiende. Köttet, den gamle Adam, älskar det självvalda gudstjänstlivet.
Anden är både religionens och köttets fiende.
Teddy Donobauer, Doncaster 4 juli 2019
Religion kännetecknas av ett behov att ’fastlägga”, och låsa in i terminologin sådant som egentligen aldrig avsetts att bli band och bojor. Ett bättre exempel än just ’Bergspredikan’ är svårt att finna. Det som Matteus antyder som inramning till en serie undervisningar som Jesus gav på olika platser vid olika tider är ett berg någonstans i det som är ’Transjordanien’. Det framgår av det föregående kapitlet att han befann sig i ’Dekapolis’ området och Matteus placerar in dessa predikningar i samband med det besöket utanför det egentliga dåvarande Israel. Matteus anser att det var när Jesus samlade lärjungarna på ”berget”, en plats som alltså närmast var enda tänkbara i den trakten, som denna serie predikningar kom till.
Vad säger Lukas om det? (Varken Markus eller Johannes ger denna ’predikan någon som helst uppmärksamhet.) Perspektivet är där ett annat. Lukas 6:12 anger att Jesus åter igen gick upp på ett berg för att be, och sedan utvalde han de som sedan kallas hans lärjungar. Sedan står det: ”Jesus gick tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeén och Jerusalem och från kusten vid Tyrus och Sidon. De hade kommit för att höra honom och bli botade... Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade.. ”saliga är...”
Matteus återger i det vi kallar kapitel 5-7 vad som sammanfattningsvis och för enkelhetens skull kommit att kallas ’Bergspredikan’. Men Lukas beskriver det som en ’Slättpredikan’ och återger vissa delar av det Matteus redogör för i mycket mindre omfattning. Vem av dem har rätt?? Om vi skulle jämföra Matteus och Lukas skulle vi se att det knappast är troligt att lärjungarna i gemen uppfattade Bergspredikan så som den dogmatiska teologin kommit att behandla dem. Apostlarna som ju är det i kraft av att ’ha varit med honom från begynnelsen’ har inte någonstans uppfattningen att ”Bergspredikan” har den upphöjda plats som teologierna tycks ha för vana att ge den.
Måste den inte sättas in i ett helhetsperspektiv?
Fråga dig själv: hänvisar någon av apostlarna med en enda rad till denna ’Bergspredikan’? Är dess innehåll så som Matteus återger det någonsin föremål för den Helige Andes undervisning genom just apostlarna? Det övriga NT tiger totalt om BERGSPREDIKAN som sådan. Men hela NT förklarar dess innehåll. Om man lösrycker en text ur NT och låtsas som att den texten är ”kärna” och av den göra vad de heliga apostlarna inte gör har man satt sig över hela NT. Och därmed omöjliggör man Andens ljus över de enskilda delarna.
Bergspredikan som sådan har använts för att dölja evangeliet genom att tas ur sitt sammanhang.
”Där svärde Teddy i kyrkan”...
Men har man sagt A får man säga B.
När Jesus undervisar lärjungar och folket sker detta alltid innan Jesus död och uppståndelse, innan himmelsfärden och Andens ankomst. Det vill säga: i slutet av lagens tidsålder. Flitigt förekommande är Jesu hänvisning till lagen. Och av laggärningar blir ingen räddad. ”Ni har hört det sägas... men jag säger er..” Där laggärningar redan är nog för att döma alla under synd ÖKAR bergspredikan bördan och dömer inte bara handlingar utan även det bakomliggande uppsåtet!!
Om man då hävdar att ”vi skall ha bergspredikan som förebild och måste leva så som den säger” så gör man alltså skärpt lagstiftning som basen för det kristna livet. Gärningar är alltså vår räddning?Men är det vad det kristna livet är?
Bergspredikan intar i Jesu liv samma plats som lagtavlornas givande till Moses. Dvs lagen är Konungens regeringsförklaring. ”Lev på detta sätt”säger Yahweh ”och ni kommer att vara mitt folk”. ”Gör efter mina lagar” säger Konungen ”och ni är mina lärjungar.” Där är parallellerna.
Men nu kommer skillnaden!
Predika mitt rike! Guds rike är inte ett utvärtes politiskt system, Guds rike är inte i kött och blod, ingen blir räddad genom laggärningar. Gudsriket börjar med att Konungen först friköper sitt folk undan lagen och sedan ger Han sig själv till dem för att Han när han har kommit till full makt i deras liv skall genom dem verkställa och genomföra sitt rikes nya liv. Därför finns där en objektiv verklighet som består av Kungens handlande och ett subjektivt element som heter: ”Du måste bli född på nytt”. ”Omvänd er, gör bättring, låt döpa er till syndernas borttagande och ni skall som gåva undfå den Helige Ande. ” När kungen nu flyttat in i sina undersåtar lägger Han sin lag i deras hjärtan så att ett utflöde av Hans eget liv kan ske.. det kallas för Andens Frukt i NT efter Jesu uppståndelse.
Det är inte bergspredikans : gör så här! för det kan den gamle Adam helt enkelt inte, det är pånyttfödelsens nya människa som kan det: ”Så som ni har mottagit Kristus, så vandra i Honom. Vandra i Ande så uppfyller ni inte köttets begär.” ”Vet ni inte med er att Kristus bor i er? Om inte så håller ni inte provet.” ”Kristus i oss vårt härlighetshopp”
Så vad är bergspredikans roll för oss som är födda på nytt?
Den är Konungens regeringsförklaring till sitt folk och den operativa nåd som de, genom att underordna sig konungens lag och dagligen motta livet från Honom, i dem har för ögonen. För essensen av bergspredikan är Kristi liv i oss. Att misslyckas leva som Kristus är fullt normalt. Det kan nämligen bara han. Det livet är givet för oss, till oss, och tillgängligt för granskning av den värld i vilken vi lever men inte efterapar.
Bergspredikan är således en lodlina utifrån vilken vi kan veta om Kungen regerar i sitt rike och i sitt folk.
Vad den INTE är är ett handlingsprogram att följa för den opånyttfödda människan. Köttet kan inte uppfylla Andens och Livets lag!
Kyrkohistorien är full av rörelser som försökt sig på att domptera köttet med Bergspredikan utan pånyttfödelse eller dopet i den helige Ande. Medlemmar av min egen släkt har levt under sådana omständigheter och det finns mycket positivt att säga om sådana, oftast mennonitiska eller hutteritiska gemenskaper. De har dock alla förbundit sig att följa i och för sig goda lagar, men ofta ofta utan vare sig nåd eller kraft till det.
Jag upprepar vad jag ofta påpekar. Jesus sände den Helige Ande för att ta Jesus ord, inklusive ’bergs- och slättpredikan” och förklara och förtydliga dem för oss. Det gör Han tillsammans med Fadern och Anden genom Anden och Ordet i oupplöslig förening. Av det skälet är det ingen som har behov av vare sig ”Bergspredikan” eller ”Fader vår” som formella ’predikningar' eller ’böner’ under hela apostlatiden. Så länge livet om vilket Jesus talar finns i oss är behovet av formaliserade religionsövningar nästan noll. Men sedan när livet flytt startar formaliseringen och skapar de förstelnade former som tillåter oss att behandla bibeln med religionens tvångsmedel. Trampa upp för kalkstenstrapporna i våra monumentala byggander och du hittar ammoniter och trilobiters fossil i trappans nötta steg. De hade en gång liv. Nu har de bara form.
Köttet blir aldrig så fromt som när det försöker vara vad bara Anden i oss kan åstadkomma.
Religionen är inte köttets fiende. Köttet, den gamle Adam, älskar det självvalda gudstjänstlivet.
Anden är både religionens och köttets fiende.
Teddy Donobauer, Doncaster 4 juli 2019
Bloggtext: Falska profeter?
"Om ni inte gör som jag säger, så profeterar jag."
Apg 20:28 "Jag vet att så fort jag gått ut genom dörren kommer vargar att kasta sig över hjorden..."
Jag har nyligen lyssnat på 'profetiska budskap' som på varje punkt avikit från även dessa enkla grundregler. Och tusentals lyssnar andäktigt och utan att med en min visa att de tänker pröva vad som sägs. Resultatet är att de obefästa i ordet blir befästa i sin förståelse av att Guds ord inte är tillgängligt för dem och eftersom Herren inte talar med dem som Han gör med dessa stora namn så är de också beroende av dessa som har privat audiens hos en Gud som till dem säger vad han annars undanhåller resten av sin kropp. Må dä?
Jesaja 3:12
"Mitt folks förtryckare är barn, och kvinnor härskar över det.
O, mitt folk,
dina ledare för dig vilse
och fördärvar den väg du skulle gå.
Profeten vet att den som verkligen har stått i Guds rådslut har insikter om Gudsfolkets tillstånd som han själv knappt orkar bära, men som han vet att den Helige Ande har som sin primära uppgift. Och eftersom han är en andlig människan kan han inte slå dövörat till när Herren säger att domen måste börja vid Guds hus. (I NT!)
Lyssna du som tror att väckelse är något slags rosa moln som kommer att landa över oss om vi bara ber tillräckligt högljutt.
" Jag ska sätta herdar över dem som ska valla dem, och de ska aldrig mer behöva vara rädda eller modlösa, och ingen av dem ska saknas, säger Herren."
"Så säger Herren Sebaot:
Lyssna inte på profeternas ord
när de profeterar för er,
för de bedrar er.
De talar sina egna hjärtans syner,
inte vad som kommer
från Herrens mun."
"Jag har inte sänt dessa profeter,
ändå rusade de i väg.
Jag har inte talat till dem,
ändå profeterade de.
Hade de stått med i mitt råd,
skulle de ha förkunnat mina ord
för mitt folk
för att få dem att vända om
från sina onda vägar
och sina onda gärningar."
Vilka är den svenska kristenhetens synder? Varför är det så tyst om dem? Varför tror folk på väckelse men vägrar vakna?
a) Vi påstår oss vilja lära känna Herren men har näst intill ingen undervisning i hela Guds rådslut.
Hes 13:1-12
" Herrens ord kom till mig:
”Människobarn, profetera mot Israels profeter som profeterar. Säg till dem som profeterar efter sitt eget hjärta: Hör Herrens ord! Så säger Herren Gud: Ve över de dåraktiga profeter som följer sin egen ande utan att ha sett något! Som rävar bland ruiner är dina profeter, Israel. Ni har inte trätt fram i rämnorna och byggt upp muren omkring Israels hus, så att det kan bestå i striden på Herrens dag. De har haft lögnaktiga syner och falska spådomar. De säger: ’Så säger Herren’. Men Herren har inte sänt dem, och ändå hoppas de att deras ord ska gå i uppfyllelse. Var det inte falska syner ni såg och lögnaktiga spådomar ni uttalade när ni sade: ’Så säger Herren’, fastän jag inte hade talat något sådant?
Därför säger Herren Gud så: Eftersom ni talar falskhet och ser lögnaktiga syner är jag emot er, säger Herren Gud. Min hand ska drabba profeterna som ser falska syner och spår lögn. De ska inte få plats i mitt folks församling och inte tas upp i förteckningen över Israels hus och till Israels land ska de inte komma. Ni ska då inse att jag är Herren Gud. Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: ’Allt är väl’, trots att allt inte är väl, och eftersom de, när någon bygger en mur, bestryker den med vit kalk, därför ska du säga till dessa vitkalkare att muren ska falla. Ett slagregn ska komma, och ni hagelstenar, ni ska falla, ja, en stormvind ska bryta lös! Och se, när muren har fallit, ska man då inte säga till er: Var är nu vitkalkningen som ni strök på?"
Nog talar man om omvändelse, men inte från vad... nog talar man om den Helie Ande men har kastrerat Honom så att ingen vill tala om Syndens verklighet och Guds syn på den. Och det faktum att domen skall börja vid Guds hus.
Nästa gång någon lovar väckelse. och skaror av människor som söker frälsning lyssna noga efter om den människan har varit i Guds rådslut. Har den inte det, är den inte vän med hela Guds ord för hela människan i alla tider så är det en sprucken klocka med brusten kläpp.
I kölvattnet av att profetians tjänst fallit i rövarhänder är det nu fritt fram för sådana som Jezebel (Upp 2:20) att leda hela församlingar. Att det ingår i vår vandring att möta Elymas/BarJesus som lever på trolldom och (Apg 13:6) demonisk magi, eller möter silversmederna i Efesos (Apg 17) med sina avgudabilder i silver, säljandes religiöst krimskrams och 'välsignelser' är allom välbekant och även att dessa slåss med näbbar och klor för sitt liturgiska krämeri, det vet vi. Att "simoni" dvs religion förklädd till penningmångleri finns och är väsentlig verksamhet i hundra olika former känner vi igen.
Men då en sammansvuren, edsvuren kristenhet har övergivit Herren, sitter alla still i båten.
Det kommer en natt snart då hela havet stormar. Då får vi se vilka det är som vet sig vara sådana syndare att de går på vattnet Herren själv till mötes.
Inte blir det trångt på Galileé, inte.
Björn Donobauer Doncaster 19 juli
Pröva allt!
I takt med att allt fler kan allt mindre i de 'första grunderna' och i och med att bibelkunskapen är så oerhört grund och eftersatt, ökar floden av människor som utan minsta hämningar kallar sig för profeter och gör anspråk på gudomlig auktoritet över dem som hela tiden söker något nytt sensationellt att jaga efter.
Profetians väsen är inte först och främst att förutsäga något, utan att uttala, förkunna, förklara och tillämpa Guds Ord. I det ärendet sker många framåtblickande utsagor, men de är fullständigt beroende av "det som står skrivet." De är morgondagens konsekvenser av vad som idag har fastslagits vara Guds vilja och Guds mål. Om en applikation frångår sitt fundament så att den blir fristående från sitt ursprung är den inte längre sann; om den inte kan stämmas av mot sin uppdragsgivares kända intentioner är den falsk.
Frånvaro av profetröster är således inte vårt största problem. Det är frånvaron av kunskaper ibland profetiornas mottagare som tillåter falska profeter att härja. Ofta kan man få höra citeras: "Utan profetia blir folket tygellöst" och det sägs inte så sällan för att legitimera en slags profetisk verksamhet som är totalt lösgjord från den uppenbarelsekunskap som Bibeln är. Dvs man legitimerar varje Jöns eller Fia som menar sig ha hört ett ord från Gud. Och i normalfallet får dessa inte vare sig prövas eller deras ord ifrågasättas. De har alltså plötsligt fått en position över granskning eller ifrågasättande. Och som regel är deras ord ansedda som bärare av mer auktoritet än det som står skrivet.
Håller det gentemot den givna kunskapen om profetisk funktion i Guds ord?
I takt med att allt fler kan allt mindre i de 'första grunderna' och i och med att bibelkunskapen är så oerhört grund och eftersatt, ökar floden av människor som utan minsta hämningar kallar sig för profeter och gör anspråk på gudomlig auktoritet över dem som hela tiden söker något nytt sensationellt att jaga efter.
Profetians väsen är inte först och främst att förutsäga något, utan att uttala, förkunna, förklara och tillämpa Guds Ord. I det ärendet sker många framåtblickande utsagor, men de är fullständigt beroende av "det som står skrivet." De är morgondagens konsekvenser av vad som idag har fastslagits vara Guds vilja och Guds mål. Om en applikation frångår sitt fundament så att den blir fristående från sitt ursprung är den inte längre sann; om den inte kan stämmas av mot sin uppdragsgivares kända intentioner är den falsk.
Frånvaro av profetröster är således inte vårt största problem. Det är frånvaron av kunskaper ibland profetiornas mottagare som tillåter falska profeter att härja. Ofta kan man få höra citeras: "Utan profetia blir folket tygellöst" och det sägs inte så sällan för att legitimera en slags profetisk verksamhet som är totalt lösgjord från den uppenbarelsekunskap som Bibeln är. Dvs man legitimerar varje Jöns eller Fia som menar sig ha hört ett ord från Gud. Och i normalfallet får dessa inte vare sig prövas eller deras ord ifrågasättas. De har alltså plötsligt fått en position över granskning eller ifrågasättande. Och som regel är deras ord ansedda som bärare av mer auktoritet än det som står skrivet.
Håller det gentemot den givna kunskapen om profetisk funktion i Guds ord?
Varför varnar hela skriften ideligen om förekomsten av falska profeter? Varför är vilseledande proklamation under dödstraff i det första förbundet?
Jer 14:14 "Men Herren sade till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller befallt dem eller talat till dem. Falska syner, tomma spådomar, löst prat och sina egna hjärtans bedrägerier är vad de profeterar för er."
Jer 23:9 "Om profeterna: Mitt hjärta vill brista i mitt bröst, alla mina ben darrar. Jag är som en berusad man, som en man omtöcknad av vin, på grund av Herren och hans heliga ord."
Jer 14:14 "Men Herren sade till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller befallt dem eller talat till dem. Falska syner, tomma spådomar, löst prat och sina egna hjärtans bedrägerier är vad de profeterar för er."
Jer 23:9 "Om profeterna: Mitt hjärta vill brista i mitt bröst, alla mina ben darrar. Jag är som en berusad man, som en man omtöcknad av vin, på grund av Herren och hans heliga ord."
Matt 24:11-14 " Och då ska många komma på fall, och de ska förråda varandra och hata varandra. Många falska profeter ska träda fram och bedra många, och eftersom laglösheten ökar kommer kärleken att kallna hos de flesta. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. Och detta evangelium om riket ska förkunnas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk. Sedan ska slutet komma."
Matt 24:23-25 "Om någon då säger till er: Här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. Falska messiasgestalter och falska profeter ska träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. Jag har nu sagt det till er i förväg."
Frågor på det?
Apg 20:28 "Jag vet att så fort jag gått ut genom dörren kommer vargar att kasta sig över hjorden..."
Kännetecken på falska profeter är att de är överdrivet upptagna av "under och tecken", att de har "en annan Jesus" och att deras verk aldrig lämnar dem själva penninglösa. 2 Tess 2:8 "Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst. Den laglöses ankomst är ett verk av Satan som kommer med stor kraft och med lögnens tecken och under. Med ondskans alla konster bedrar han dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot kärleken till sanningen så att de kunde bli frälsta.
1 Joh 2:18-25 "Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här. De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. Hade de hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men det skulle visa sig att alla inte hör till oss.
Ni har en smörjelse från den Helige och ni har alla kunskap. Jag har inte skrivit till er för att ni inte känner sanningen, utan för att ni känner den och vet att ingen lögn kommer från sanningen. Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det ni hört från början förblir i er, kommer också ni att förbli i Sonen och i Fadern. Och detta är vad han själv har lovat oss: det eviga livet."
1 Joh 2:18-25 "Kära barn, den sista tiden är här. Och liksom ni har hört att Antikrist ska komma, så har redan nu många antikrister trätt fram. Av det förstår vi att den sista tiden är här. De har gått ut från oss, men de hörde aldrig till oss. Hade de hört till oss skulle de ha blivit kvar hos oss. Men det skulle visa sig att alla inte hör till oss.
Ni har en smörjelse från den Helige och ni har alla kunskap. Jag har inte skrivit till er för att ni inte känner sanningen, utan för att ni känner den och vet att ingen lögn kommer från sanningen. Vem är lögnaren om inte den som förnekar att Jesus är Kristus? Den är Antikrist som förnekar Fadern och Sonen. Den som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. Låt det ni har hört från början förbli i er. Om det ni hört från början förblir i er, kommer också ni att förbli i Sonen och i Fadern. Och detta är vad han själv har lovat oss: det eviga livet."
Men här är det som skon klämmer: "Ni har en smörjelse från den Helige och ni har alla kunskap." Det talas om smörjelse i kvadrat och kubik men en sak är bedövande klar: de som säger sig ha den saknar den kunskap som är den gudomliga uppenbarelsens hela kunskap i båda förbundens böcker. Ett betydande förakt för det som står skrivet syns i predikningar, i böcker, i en del av det som kallas lovsång, ja överallt.. Predikningar som tar i princip vilka friheter med texten som helst står oemotsagda. Sönderstyckning av ordet och den sedvanliga 'plocke-pinn' teologins massaker på de heliga profeternas och apostlarnas texter görs ideligen.
Som jag ofta gör gällande har de ingen respekt för Gud eller Guds ord. De ser ingen skillnad i auktoritet mellan kyrkofäderna och skriften, de saknar respekt för elementära literära baskrav. Johannes skrev inte ner sina meningar på lösa lappar som han sen la i en låda med uppmaningen :"ta ett manna korn". Han sa inte om sitt tredje kapitel: "ta vers 16, den är god, men bit inte i det sura äpplet i vers 18." Johannes skrev fastmer såhär: "Många andra tecken gjorde Jesus som inte är skrivna här men dessa är skrivna för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn." Men moderna profeter talar inte om trons grunder, de försöker uppamma upplevelser och känslor istället för trons fasthet. Youtube har tusen och åter tusen timmar av just exakt den sortens "profetia".
Det som kännetecknar falska profeter är deras grava okunskap i skrifternas egna anvisningar för hur skrifterna skall förstås. De känns också igen på att de rider käpphästar som består av lösryckta fraser, ord och meningar som ingen någonsin granskar! Vi lever i LEGO lådans tidevarv. Den danska leksaksfabriken har slagit världens barn med häpnad. Men det finns en bister andlig motsvarighet. Tusentals profeter och "smorda förkunnare" betraktar bibeln som sin privata legolåda. Det är bara det att de har tappat locket som visar vad dessa ord från Gud skulle bygga! De saknar 'de mönsterbilder som Gud gav'. Så det bygger vad som faller dem in.
Det finns en vitt utbredd villfarelse som gör gällande att det skrivna ordet är lagiskhet och att alla måste få 'rhema', dvs direkta tilltal från Gud. För det som står skrivet är inte levande ord! Att Jesus sa i klartext: "Mina ord är Ande och liv" och att det är Kristi Ande som talar i alla texter från GT känner dessa nasare inte till. Det dras upp en skiljemur mellan den skrivna uppenbarelsen och det egen upplevda tilltalet. Därmed förlorar man varje möjlighet att hålla upp det egen upplevda mot någon som helst lodlinje. Och det finns inga gränser för vilket struntprat som den vägen smygs på inte ont anande och 'välsignat' okunniga och obefästa människor som vränger Ordet sig själva till evig skada. (se 2 Pet 3)
Kännetecken på falska profeter är utan undantag alltid negativen till det som sägs i positiv mening om när profetia är rätt.
Som jag ofta gör gällande har de ingen respekt för Gud eller Guds ord. De ser ingen skillnad i auktoritet mellan kyrkofäderna och skriften, de saknar respekt för elementära literära baskrav. Johannes skrev inte ner sina meningar på lösa lappar som han sen la i en låda med uppmaningen :"ta ett manna korn". Han sa inte om sitt tredje kapitel: "ta vers 16, den är god, men bit inte i det sura äpplet i vers 18." Johannes skrev fastmer såhär: "Många andra tecken gjorde Jesus som inte är skrivna här men dessa är skrivna för att ni skall tro att Jesus är Messias, Guds son och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn." Men moderna profeter talar inte om trons grunder, de försöker uppamma upplevelser och känslor istället för trons fasthet. Youtube har tusen och åter tusen timmar av just exakt den sortens "profetia".
Det som kännetecknar falska profeter är deras grava okunskap i skrifternas egna anvisningar för hur skrifterna skall förstås. De känns också igen på att de rider käpphästar som består av lösryckta fraser, ord och meningar som ingen någonsin granskar! Vi lever i LEGO lådans tidevarv. Den danska leksaksfabriken har slagit världens barn med häpnad. Men det finns en bister andlig motsvarighet. Tusentals profeter och "smorda förkunnare" betraktar bibeln som sin privata legolåda. Det är bara det att de har tappat locket som visar vad dessa ord från Gud skulle bygga! De saknar 'de mönsterbilder som Gud gav'. Så det bygger vad som faller dem in.
Det finns en vitt utbredd villfarelse som gör gällande att det skrivna ordet är lagiskhet och att alla måste få 'rhema', dvs direkta tilltal från Gud. För det som står skrivet är inte levande ord! Att Jesus sa i klartext: "Mina ord är Ande och liv" och att det är Kristi Ande som talar i alla texter från GT känner dessa nasare inte till. Det dras upp en skiljemur mellan den skrivna uppenbarelsen och det egen upplevda tilltalet. Därmed förlorar man varje möjlighet att hålla upp det egen upplevda mot någon som helst lodlinje. Och det finns inga gränser för vilket struntprat som den vägen smygs på inte ont anande och 'välsignat' okunniga och obefästa människor som vränger Ordet sig själva till evig skada. (se 2 Pet 3)
Kännetecken på falska profeter är utan undantag alltid negativen till det som sägs i positiv mening om när profetia är rätt.
Punkt 1
Profetia skall inte förtryckas eller föraktas. Men heller inte överdrivas eller tillåtas skena utanför 'vad sant är'. Den förebild för profetia som ju är given är Jesus själv. Bortåt dussinet gånger kallas han för profet. Profeten talar vad sant är. Den profeten gissar inte, chansar inte vilt, utan talar med en helt annan auktoritet än vanligt prat. Ingen gör misstaget att sätta likhetstecken mellan denna unika Profettjänst som ingår i det faktum att Jesus är Herrens HERRENS smorde och därmed i sin person är Profet, Överstepräst och Kung, och församlingens tilldelade profeter som enbart är hans daglönare. För profeten är en Guds gåva till församlingen, men också underordnad både Kristi ord och församlingens prövning.
Ordsp 16:2 "En mans alla vägar är rena i hans egna ögon, men Herren är den som prövar andarna"
1 Joh 4:1-3 "Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen".
Hur skall andarna kunna prövas? Guds Ande är sanningens Ande. Sanningen är skriven i ordet och återger Ordet som blev kött en gång och aldrig mera. Det är bara mot det som Saningens Ande sagt som andra andar kan 'prövas'. Vad säger de?
När profeterandet fungerar i den kristna gemenskapen så är det inte en besynnerlig och udda eller ovanlig fuktion utan en 'bredfunktion' där profeterandet står högre i kurs än tungomålstalandet och en uppmuntran görs att många kan 'profetera' vilket de gör när de ger till församlingen det som Guds ord har upplyst den enskilde om och som delas med alla. För den delen av den normala församlingens liv finns ett regelverk.
Ordsp 16:2 "En mans alla vägar är rena i hans egna ögon, men Herren är den som prövar andarna"
1 Joh 4:1-3 "Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen".
Hur skall andarna kunna prövas? Guds Ande är sanningens Ande. Sanningen är skriven i ordet och återger Ordet som blev kött en gång och aldrig mera. Det är bara mot det som Saningens Ande sagt som andra andar kan 'prövas'. Vad säger de?
När profeterandet fungerar i den kristna gemenskapen så är det inte en besynnerlig och udda eller ovanlig fuktion utan en 'bredfunktion' där profeterandet står högre i kurs än tungomålstalandet och en uppmuntran görs att många kan 'profetera' vilket de gör när de ger till församlingen det som Guds ord har upplyst den enskilde om och som delas med alla. För den delen av den normala församlingens liv finns ett regelverk.
1 Kor 14:29f "Två eller tre profeter ska tala, och de andra ska pröva det som sägs. Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse ska den förste vara tyst. (Du hör hur larvigt det låter om någon säger: "Men nu talar jag och jag talar bara Guds rena ord!") Ni kan alla profetera, en i sänder, så att alla blir undervisade och alla blir uppmuntrade. Och profeternas andar underordnar sig profeterna, för Gud är inte oordningens Gud utan fridens." Ingen profet är utan personligt ansvar. INGEN..
Det är alltså inte så att bara vissa med en särskild 'profetisk smörjelse' kan tala utan det är faktiskt allom förunnat som känner Kristus och som ägnar sig åt Guds ord att ha en 'förmaning, uppmuntran, tillrättavisning' från Ordet till hela församlingen. Men det kan inte sägas vara 'detta säger inte jag utan det är Guds rena ord' eftersom det skall utsättas för prövning av alla..
Bara några rader senare står det: "Om någon tror sig vara profet eller andlig, ska han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. Om någon inte erkänner detta, (om någon vill undandra sig från Ordets granskning) är han själv inte erkänd." 14:37-38
"Alltså mina bröder var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. Men låt allt ske värdigt och med ordning." 14:39
Bara några rader senare står det: "Om någon tror sig vara profet eller andlig, ska han inse att det jag skriver till er är Herrens bud. Om någon inte erkänner detta, (om någon vill undandra sig från Ordets granskning) är han själv inte erkänd." 14:37-38
"Alltså mina bröder var ivriga att profetera och hindra inte tungomålstalandet. Men låt allt ske värdigt och med ordning." 14:39
Punkt 2
Rom 12:6 " Vi har olika gåvor efter den nåd vi fått: att profetera i överensstämmelse med tron"..
Listan är som ofta varken uttömmande eller komplett men den är precis. Profeterandet i församlingen måste hålla sig inom och vara i överenstämmelse med den tro som en gång för alla är meddelad till alla de heliga. (Judas v3-4). Hur skulle den annars vara till välsignelse? Hur skulle det annars kunna prövas? Hur skulle ordet annars kunna tas emot med tacksägelse och tro så att det blev nyttigt för den som hör det? (Se Heb 4:2)
Rom 12:6 " Vi har olika gåvor efter den nåd vi fått: att profetera i överensstämmelse med tron"..
Listan är som ofta varken uttömmande eller komplett men den är precis. Profeterandet i församlingen måste hålla sig inom och vara i överenstämmelse med den tro som en gång för alla är meddelad till alla de heliga. (Judas v3-4). Hur skulle den annars vara till välsignelse? Hur skulle det annars kunna prövas? Hur skulle ordet annars kunna tas emot med tacksägelse och tro så att det blev nyttigt för den som hör det? (Se Heb 4:2)
Jag har nyligen lyssnat på 'profetiska budskap' som på varje punkt avikit från även dessa enkla grundregler. Och tusentals lyssnar andäktigt och utan att med en min visa att de tänker pröva vad som sägs. Resultatet är att de obefästa i ordet blir befästa i sin förståelse av att Guds ord inte är tillgängligt för dem och eftersom Herren inte talar med dem som Han gör med dessa stora namn så är de också beroende av dessa som har privat audiens hos en Gud som till dem säger vad han annars undanhåller resten av sin kropp. Må dä?
Gud har givit sitt ord till ALLA som med hörande öron lyssnar och som låter Kristi ord rikligen bo ibland sig. Men vi har numera en okunnig mångfald särskilt ledda av en profetelit som inte behöver avlägga räkenskap inför åhörarna. Det skulle man ha viskat till de troende i Berea.. de hade gått i taket! De satte nämligen till och med Profeten, Aposteln och Läraren Paulus under luppen för att testa om det var sant det som han sade. Efter tre dagars tester trodde de själva vad de nu hade sett i den heliga skrift vara sant.
Men dagens profeter slipper all sådan uppvaktning.
Men dagens profeter slipper all sådan uppvaktning.
Punkt 3
Det som kännetecknar dem som varit i gemenskap med Herren är ett heligt allvar. De har alla varit ensamma med Gud och barfota med heligheten. De har en doft av brända munnar om sig. De har en solitär och seren strålglans av att ha varit med Herren. De har ingen egen vinning av något de förmedlar. Inget i deras uppgift drar ljuset till dem själva. De saknar behov att själva synas och höras, de bjuder inte ut sin kamp men väl vad som har trängt igenom deras kamp: Guds ord. Se Jesaja, Jeremia, Hesikiel, eller se profeten Moses och Josua. De kryddar inte sitt tal med sina andliga upplevelser. De tiger likt Paulus om vad som sagts dem i förtroende. De vet att i dem själva, i deras kött finns inget gott alls. De vet att de utan Honom ingenting kan göra. De vet också att de inte har uppgiften att tala om för andra vad människor skall känna eller uppleva. För de tror att ordet i sig är det svärd som blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.
Punkt 4
Om en människa gör anspråk på att ha hört Herren tala så har den människan också Guds syn på saker och ting. När det gäller tillståndet i folket har de en kristallklar förståelse av hur det förhåller sig med nationens och folkets andliga och moraliska nivå. De har nämligen sett i klartext hur Guds utlovade välsignelser och deras villkor ser ut enligt 5 Moseboken 28. De har också noga hörsammat effekterna av att bryta förbundet med Gud och har läst förbannelserna i samma kapitels andra del. De skyller inte på politiska partier, ekonmiska system etc .. De vet att när ett folk övergivit Herren, källan med det friska vattnet så öser de alla ur usla brunnar.
De läser Hosea kapitel 4 och fattar att det är den bristande kunskapen som är den verkliga anledningen till nationens moraliska förfall.
"Mitt folk går under av brist på kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap
ska också jag förkasta dig
från att vara min präst.
Du glömde
din Guds undervisning,
därför ska också jag glömma
dina barn."
Det är det allvar som präglar profeten. Och som om det inte vore nog så har denne också insikt om skeenden som pågår med lavinartad hast.
Det som kännetecknar dem som varit i gemenskap med Herren är ett heligt allvar. De har alla varit ensamma med Gud och barfota med heligheten. De har en doft av brända munnar om sig. De har en solitär och seren strålglans av att ha varit med Herren. De har ingen egen vinning av något de förmedlar. Inget i deras uppgift drar ljuset till dem själva. De saknar behov att själva synas och höras, de bjuder inte ut sin kamp men väl vad som har trängt igenom deras kamp: Guds ord. Se Jesaja, Jeremia, Hesikiel, eller se profeten Moses och Josua. De kryddar inte sitt tal med sina andliga upplevelser. De tiger likt Paulus om vad som sagts dem i förtroende. De vet att i dem själva, i deras kött finns inget gott alls. De vet att de utan Honom ingenting kan göra. De vet också att de inte har uppgiften att tala om för andra vad människor skall känna eller uppleva. För de tror att ordet i sig är det svärd som blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.
Punkt 4
Om en människa gör anspråk på att ha hört Herren tala så har den människan också Guds syn på saker och ting. När det gäller tillståndet i folket har de en kristallklar förståelse av hur det förhåller sig med nationens och folkets andliga och moraliska nivå. De har nämligen sett i klartext hur Guds utlovade välsignelser och deras villkor ser ut enligt 5 Moseboken 28. De har också noga hörsammat effekterna av att bryta förbundet med Gud och har läst förbannelserna i samma kapitels andra del. De skyller inte på politiska partier, ekonmiska system etc .. De vet att när ett folk övergivit Herren, källan med det friska vattnet så öser de alla ur usla brunnar.
De läser Hosea kapitel 4 och fattar att det är den bristande kunskapen som är den verkliga anledningen till nationens moraliska förfall.
"Mitt folk går under av brist på kunskap.
Eftersom du har förkastat kunskap
ska också jag förkasta dig
från att vara min präst.
Du glömde
din Guds undervisning,
därför ska också jag glömma
dina barn."
Det är det allvar som präglar profeten. Och som om det inte vore nog så har denne också insikt om skeenden som pågår med lavinartad hast.
Jesaja 3:12
"Mitt folks förtryckare är barn, och kvinnor härskar över det.
O, mitt folk,
dina ledare för dig vilse
och fördärvar den väg du skulle gå.
Profeten vet att den som verkligen har stått i Guds rådslut har insikter om Gudsfolkets tillstånd som han själv knappt orkar bära, men som han vet att den Helige Ande har som sin primära uppgift. Och eftersom han är en andlig människan kan han inte slå dövörat till när Herren säger att domen måste börja vid Guds hus. (I NT!)
Lyssna du som tror att väckelse är något slags rosa moln som kommer att landa över oss om vi bara ber tillräckligt högljutt.
"Ve de herdar som fördärvar och skingrar fåren i min hjord! säger Herren. Därför säger Herren, Israels Gud, så om de herdar som vallar mitt folk: Det är ni som har skingrat mina får och drivit bort dem och inte sett till deras bästa."
" Jag ska sätta herdar över dem som ska valla dem, och de ska aldrig mer behöva vara rädda eller modlösa, och ingen av dem ska saknas, säger Herren."
"Så säger Herren Sebaot:
Lyssna inte på profeternas ord
när de profeterar för er,
för de bedrar er.
De talar sina egna hjärtans syner,
inte vad som kommer
från Herrens mun."
"Men vem har stått med
i Herrens råd,
sett och hört hans ord?
Och vem har lyssnat till hans ord
och hört det?"
i Herrens råd,
sett och hört hans ord?
Och vem har lyssnat till hans ord
och hört det?"
ändå rusade de i väg.
Jag har inte talat till dem,
ändå profeterade de.
Hade de stått med i mitt råd,
skulle de ha förkunnat mina ord
för mitt folk
för att få dem att vända om
från sina onda vägar
och sina onda gärningar."
Vilka är den svenska kristenhetens synder? Varför är det så tyst om dem? Varför tror folk på väckelse men vägrar vakna?
a) Vi påstår oss vilja lära känna Herren men har näst intill ingen undervisning i hela Guds rådslut.
b) Vi säger oss älska Herren men tror inte att han menar vad han säger om sig själv när han talar om att hela GT är fullt av hans egen närvaro.
c) Vi påstår oss vara kristen församling men ignorerar allt som profeterna har sagt enligt Jesu ord i Lukas 24.
d) Vi accepterar att låta världen diktera villkoren för hur vi tänker och agerar och tror att Gud skall applådera och småle lite imbecillt och säga att han inget menar med "att det är ett förfärligt ting att falla i den levande Gudens händer." För Gud har blivit så snäll på gamla dar att alla blir frälsta i allafall till sist..
e) Vi har accepterat ett fullständigt förvanskat kärleksbudskap och låter köttet sätta agendan för Anden. Vi och de kyrkor som ännu uppbär statsbidrag i utbyte mot sin självständighet legitimerar att människan definieras efter sin egen könsdefinition, inte efter Guds skapelsordning.
Listan kan göras en bra bit längre. Varför hör vi aldrig dessa toner från "väckelsepredikanter". Nja, det är är ju inget 'sökarvänligt budskap', det drar ju inte folk. Sant. men det garanterar också detta: inget uppvaknande, inga heliga idioter som talar vad sant är även om de därigenom blir hatade.
Falska profeter är de som med ett leende och en timslång lovsång med till intet förpliktande ord döljer Guds sorg för folket. "Om de hade varit i Guds rådslut hade de uppenbarat mitt folks synder för dem." Det gör de inte. För då slutar folket att betala med pengar istället för att ge sig själva till Gud.
c) Vi påstår oss vara kristen församling men ignorerar allt som profeterna har sagt enligt Jesu ord i Lukas 24.
d) Vi accepterar att låta världen diktera villkoren för hur vi tänker och agerar och tror att Gud skall applådera och småle lite imbecillt och säga att han inget menar med "att det är ett förfärligt ting att falla i den levande Gudens händer." För Gud har blivit så snäll på gamla dar att alla blir frälsta i allafall till sist..
e) Vi har accepterat ett fullständigt förvanskat kärleksbudskap och låter köttet sätta agendan för Anden. Vi och de kyrkor som ännu uppbär statsbidrag i utbyte mot sin självständighet legitimerar att människan definieras efter sin egen könsdefinition, inte efter Guds skapelsordning.
Listan kan göras en bra bit längre. Varför hör vi aldrig dessa toner från "väckelsepredikanter". Nja, det är är ju inget 'sökarvänligt budskap', det drar ju inte folk. Sant. men det garanterar också detta: inget uppvaknande, inga heliga idioter som talar vad sant är även om de därigenom blir hatade.
Falska profeter är de som med ett leende och en timslång lovsång med till intet förpliktande ord döljer Guds sorg för folket. "Om de hade varit i Guds rådslut hade de uppenbarat mitt folks synder för dem." Det gör de inte. För då slutar folket att betala med pengar istället för att ge sig själva till Gud.
Hesekiel slog också han huvudet på spiken. Det var nämligen Kristi Ande i honom som gav till känna det som är en del av vårt 'evangelium'. (1 Pet 1:11-12)
Hes 13:1-12
" Herrens ord kom till mig:
”Människobarn, profetera mot Israels profeter som profeterar. Säg till dem som profeterar efter sitt eget hjärta: Hör Herrens ord! Så säger Herren Gud: Ve över de dåraktiga profeter som följer sin egen ande utan att ha sett något! Som rävar bland ruiner är dina profeter, Israel. Ni har inte trätt fram i rämnorna och byggt upp muren omkring Israels hus, så att det kan bestå i striden på Herrens dag. De har haft lögnaktiga syner och falska spådomar. De säger: ’Så säger Herren’. Men Herren har inte sänt dem, och ändå hoppas de att deras ord ska gå i uppfyllelse. Var det inte falska syner ni såg och lögnaktiga spådomar ni uttalade när ni sade: ’Så säger Herren’, fastän jag inte hade talat något sådant?
Därför säger Herren Gud så: Eftersom ni talar falskhet och ser lögnaktiga syner är jag emot er, säger Herren Gud. Min hand ska drabba profeterna som ser falska syner och spår lögn. De ska inte få plats i mitt folks församling och inte tas upp i förteckningen över Israels hus och till Israels land ska de inte komma. Ni ska då inse att jag är Herren Gud. Just därför att de leder mitt folk vilse när de säger: ’Allt är väl’, trots att allt inte är väl, och eftersom de, när någon bygger en mur, bestryker den med vit kalk, därför ska du säga till dessa vitkalkare att muren ska falla. Ett slagregn ska komma, och ni hagelstenar, ni ska falla, ja, en stormvind ska bryta lös! Och se, när muren har fallit, ska man då inte säga till er: Var är nu vitkalkningen som ni strök på?"
Nog talar man om omvändelse, men inte från vad... nog talar man om den Helie Ande men har kastrerat Honom så att ingen vill tala om Syndens verklighet och Guds syn på den. Och det faktum att domen skall börja vid Guds hus.
Nästa gång någon lovar väckelse. och skaror av människor som söker frälsning lyssna noga efter om den människan har varit i Guds rådslut. Har den inte det, är den inte vän med hela Guds ord för hela människan i alla tider så är det en sprucken klocka med brusten kläpp.
I kölvattnet av att profetians tjänst fallit i rövarhänder är det nu fritt fram för sådana som Jezebel (Upp 2:20) att leda hela församlingar. Att det ingår i vår vandring att möta Elymas/BarJesus som lever på trolldom och (Apg 13:6) demonisk magi, eller möter silversmederna i Efesos (Apg 17) med sina avgudabilder i silver, säljandes religiöst krimskrams och 'välsignelser' är allom välbekant och även att dessa slåss med näbbar och klor för sitt liturgiska krämeri, det vet vi. Att "simoni" dvs religion förklädd till penningmångleri finns och är väsentlig verksamhet i hundra olika former känner vi igen.
Men då en sammansvuren, edsvuren kristenhet har övergivit Herren, sitter alla still i båten.
Det kommer en natt snart då hela havet stormar. Då får vi se vilka det är som vet sig vara sådana syndare att de går på vattnet Herren själv till mötes.
Inte blir det trångt på Galileé, inte.
Björn Donobauer Doncaster 19 juli
