Importerad frukt

"Och ordet blev kött och tog sin boning ibland oss."

(Utdrag ur ett bokmanus från 1995/2004:)

Importerade välsignelser : Jag har varit aktiv i svensk kristenhet sedan 1969. Ingen lång tid kanhända, särskilt inte om jag räknar bort åren 85-93 då jag vallade mina får i min öken, men under alla dessa år har jag sett hur vi importerat den ena vågen av begärliga och bedrägliga andliga erfarenheter efter den andra. Och alla de vågorna har förklingat utan att egentligen ha lett till en väsentlig framflyttning av de goda nyheterna in i vårt folks medvetande. Visst har många av de som redan var troende blivit välsignade och uppbyggda, men de har blivit det med importerad frukt. Alltmedan den svenska kristenheten minskar i förfärande takt.

 Var finns det fruktbärande av svenska kristna i Sverige som mättar svenskar, nysvenskar och gammelsvenskar tillika? Var och när blir ordet kött hos oss så att vi kan få se ett avgörande genombrott i vårt land? De vågor av välsignelser som vi mer eller mindre väl har lyckats svälja i Sverige har alla snabbt förklingat. Ett förfärande stort antal kristna är identiskt lika det folk som bebodde Aten när Paulus kom dit på sin missionsresa: "Det var nämligen så med alla atenare liksom också med de främlingar som bodde där, att de inte hade något annat att göra, och heller inte hade intresse för något annat, än att ideligen höra något som var nytt för dagen."  Det sägs alltså att Gud har sänt oss sina tjänare ifrån England, från Tyskland, från Norge, från USA och Korea, och nu senast från Australien. Ja  den som inte själv kan gå är tacksam för kryckor. Men längtar efter egna ben med spring i.

De 'gamla' svenska ledarna har snart alla lämnat fältet för annan tjänst bortom tid och rum. Om Gud inte reser upp ett nytt svenskt ledarskap i Sverige har vi inom kort en rad kristna kolonier som styrs ideologiskt och andligt från andra delar av världen. Jag är inte motståndare till import av exotisk frukt, varken den jordiska eller den andliga varianten, men jag tror inte att Kristi församling kan vara frisk om den ständigt lever på efterrätter. Som nysvensk borde jag kanske vara glad över att vi är så internationella numera, men i mitt hjärta ropar det efter en väckelse av svenskar i Sverige. Ordet kan bli kött här också. Hittills har alla mig bekanta andliga skeenden i Sverige startat via import av välsignelse utifrån. Är tiden och människorna mogna för att möta Gud så att Sverige skakas, så sker det kanske denna gång med svenskar som går en väg rakt fram utan att snegla åt vare sig vänster eller höger. Det kan inte vara sant att Guds Ande besitter bättre resurser i andra länder än densamme har här. Den Ande som bor i människor i Sydney är ingen bättre eller annorlunda Ande än den som bor i Falköping. Föreställningen att det går att transplantera främmande kött till en annan kropp måste också kopplas till insikten att den friska kroppen avstöter det som är främmande, förr eller senare. Om det som importeras inte integreras blir det en protes.

När och om ett sådant andligt skeende inträffar, kommer mycket av det som finns i bibelns ledarskapsundervisning att bli synligt igen. Om vi ödmjukar oss och tar till oss det som Guds Ande alltid har velat göra kommer det inte att handla om 'om' utan om ' hur snart.'  Jag tror inte att jag har en enda originell ny tanke att komma med i  detta ärende. Verkar det nytt för läsaren är det kanske därför att minnet är så kort och för att vi i vår tid har så mycket annat i huvud och hjärta, och tyvärr har tappat bort det som vi alltid har haft tillgång till. Och så har vi öst ur grumliga källsprång istället för ur de friska bäckarna.

Att ordet måste bli kött bygger på den kritiska insikten att Kristus vill ta gestalt i oss. Det har en rad konsekvenser för hur vi ser på oss själva och på den importerade frukten.

Men vänta nu ett tag  kunde du säga. Om inte Gud hade sänt sina tjänare till oss från andra håll i världen då hade ju Sverige aldrig blivit kristnat. Om Eskil och Ansgar och alla de andra aldrig lytt kallelsen att komma till höga Nord så hade vi inte haft annat än rusiga vikingar här. (kolla ett större sportevenemang och du ser att de på nytt har tagit över landet). Hade inte F O Nilsson varit till sjöss hade baptismen aldrig hittat hit. T B Barratt tog hit pingstväckelsen via Norge.  Och så vidare.

Rätt så. Den kallelse som Paulus får att komma till Makedonien är just en sådan mission. Men, och här är det stora mennet. Paulus skapar ingen koloni åt Jerusalem i Makedonien. Det är inte Jerusalem församlingen som alltfort bestämmer över de nya församlingarna. Varför inte? För att Paulus investerar tid och träning och undervisning av dem som bor och lever där och ser till att denna församling så fort som möjligt har ett eget lokalt ledarskap som med sin egen förankring i sin miljö kan se till att Ordet blir kött där och då. Det är så man blir kulturellt relevant, så man kan tala med greker på grekiska, med barbarer på rotvälska och har undanröjt kulturen från evangeliet.

Jag har rest lite grann i världen och har läst nog med Missionshistoria för att inse att evangeliet aldrig kommer från en kulturkrets till en annan utan att också släpa med sig det bagaget till det nya landet. Jag ser bilder på pastorselever i Indien med svarta kostymer, vit skjorta och slips i 40 graders värme med vämjelse. Jag får rysningar av prästseminarier  mitt i Afrika i röd  och från Scotland importerad sandsten i senedwardiansk stil. Jag får massiva obehag av svenska missionärer som klagar på att julskinkan saknas på deras bord i ett land med muslimsk befolkning. Om ordet inte blir kött, dvs sann närvarande och lokal mänsklighet, så att det utan hinder av främmande kultur kan tala till dem som är där utan att först "försvenska, föramerikana, föraustralia" dem så blir Ordet hängande som en pendang till kulturen, inte den dynamik som oavsett kultur bygger Guds rike.

Jerusalemsförsamlingen relation till de övriga församlingar som springer upp i hela världen är intressant.  Det enda som ideligen är synligt av Jerusalemsförsamlingen är dess nöd och ständiga hjälpbehov. Den hålls vid finansiellt liv genom den ena insamlingen after den andra, inte för att ledarskapet där krävde det, utan däför att de andra hade drabbats av Guds ord som sa att en utjämning skall ske. Den som har bör dela med den som inte har.

Men inte en enda rad förekommer i hela Guds ord om att Jerusalem hade mandat att styra de övriga. Inte en rad antyder att Jerusalem fösökte styra teologin i församlingarna. När Paulus efter många år uppsöker Jerusalem för att stämma av att han inte är ute i ogjort väder visar det sig att Guds verk i alla städer dit Paulus kom följde Guds rikes lag och det samma var fallet i Jerusalem. Varför? För att Ordet blev kött! Dit det kom klädde sig samma sanning i det lokala 'köttet'. Det medförde en del problem. Alla Pauli brev visar de lokala förhållanden som behövde skiljas från evangeliet och inte fick bli en del av det. Korintierbevens angrepp på sexuell omoral var det sekulära Korints kvardröjande problem. Så länge de var mjölkbarn kunde de inte själva genomskåda denna rest.

Varför hade Jerusalem ständiga problem med försörjningen? Det hävdas ibland att det förekommit hungersnöd i Judeen. Det är ju möjligt. Men sanningen ligger mycket närmare till hands. 
1) För det första var deras inställning att nu kommer Guds rike endera dagen så vi behöver inte längre arbeta så hårt.  (Karismatiskt försvarade lättjor finns) Paulus går till rätta med det i andra församlingar. "Den som inte vill arbeta skall inte äta".  Själv arbetar han med egna händer för att ingen skall sätta en prislapp på Guds ord så att de som betjänas med ordet, som vi får fritt och för intet, inte heller skall behöva betala för det. 
2) Församlingen hade ett överskott av grekiska änkor, som sannolikt var utan vare sig mark att odla eller egendomar att förvalta. Den snabba tillväxten ger alltid  sociala 'utmaningar'. 

3) Den socio-ekonomiska yra som gjorde att de lade allt de ägde vid apostlarnas fötter och inte längre kallade något sitt eget utan lät allt ingå i den gemensamma potten innebar också att de avhände sig sitt kapital och sina förvärvsmöjligheter. Och det är inte första gången materiella tillgångar hamnar i fromhetshänder som kanske ändå är bättre på att predika 'Saliga är de fattiga' än att förhindra den fattigdom som kommer av bristande förvaltarskap. Hur var det nu med Ebberöds bank? Eller var det Samspar? 

4) Det utbröt en förföljelse mot församlingen. Vet någon nu levande svensk vad det innebär? Romarnas SÄPO lamslår ledarskapet och församlingen genom att döda och/eller  fördriva dem, och ni kan vara 100% säkra på att den gemensamma skattkistan försvann som en avlöning. Och för all framtid  ända tills alla fördrivs år 70, då staden grundligt förstörs av romarna, består församlingens materiella fattigdom. Ingen insamling görs för någon annan församling under hela denna tid! 

Men det är inte för att de som var i Jerusalem hade högre status, eller var MODERKYRKA eller något av det som den katolska kyrkan annekterat som ursäkt för påvedömet. Om Hillsong i Sverige fortsätter på inslagen linje är en liknande ekonomisk katastrof för de berörda församlingarna ute i det övriga Sverige så gott som garanterad. I kraft av sin ställning kräver man underordnande och lydnad. Och det kostar hus och lokaler. Det styr tanke och handling, och bestämmer över Guds Andes verk i Älmhult, Hyltebruk eller Korpilombolo från Stockholm.

Känner du till de tre 'själv' som måste finnas för att en församling skall ha rätt skor på fötterna?
  1. Självstyrande
  2. Självförsörjande
  3. Självpropagerande
1  Paulus ägnar i snitt tre år åt Antiokia, Efesus etc för att från dag ett, 'i synagogan, på gatorna, i hemmet undervisa'. Efter den tiden finns det i samtliga fall ett eget lokalt ledarskap i samtliga församlingar.   Hur ser det ut? "Medan de utförde tjänst inför Herren och bad, sade den Helige Ande till dem: avskilj åt mig Paulus och Barnabas för det verk till vilket jag har kallat dem."  Vafalls? Ska du skicka bort Förste och Andre pastorn? (Ska ni rentav kränka vår lovsångsledare med att kräva sanning i lovsångstexterna?) Hur ska vi då klara oss? Andens svar: de har gjort sitt jobb. Gjort sig själva överflödiga genom att dra fram det ledarskap ni behöver ifrån er egen krets. Nu behövs de på annat håll. Fatta?  Och inte skickade de bud till Jerusalem för att få lov till det heller. De är nämligen så självstyrande som en kristen gemenskap får och skall vara. Samverka med andra, inga problem, men styras av? Aldrig i en sund församlingssituation. En sund församling har inte 51% majoritetsstyre. De har andlig konsensus: "Den helige Ande och vi har beslutat."

2  Alla utom just Jerusalem är självförsörjande, det är därför som Paulus kan glädjas åt insamlingarna till de heliga i Jerusalem.  Den som har hand om pengarna brukar ha gigantisk makt. Att vara nådehjon åt statsbidrag eller ekonomisk dominans av en eller annan givare har alltid med sig att den som betalar bestämmer i en eller annan mening. Hur många församlingspastorer har inte under åren fått finna sig i att, öppet eller fördolt, acceptera ämnes- och innehålls censur av sina predikningar?  "För NN gillar inte att du pratar om det eller det." Och hen har makt via sina generösa bidrag till församlingen, och faktiskt till din lön. Bit inte den hand som föder dig! Jag förstår varför tältmakarpastor Paulus höll sig undan så långt han kunde från den komplikationen.
Till försörjningen hör insikten om givande och offrandet. Medlemskap i en församling som gör anspråk på att vara Kristi synliga kropp innebär att hela kroppens verksamhet bekostas av hela kroppens samtliga medlemmar. Naturligtvis enligt mannats princip: "Var och en samlade så mycket han kunde. Och när det var gjort hade alla nog för sig. " Om alltså årsbudgeten är X kronor och antalet är Y medlemmar så är summan av mitt personliga åtagande i församlingen inte 10% utan X delat med Y! Det jag då bidrar med  ur mina resurser borde vara så nära 'min andel' som möjligt.  Lokal förvaltning för lokal verksamhet där givande är efter förmåga, och offrande utöver det. Att sitta på stämma och säga ja till samtliga satsningar utan att ta personligt ansvar för min andel av kostnaden är inte att vara medveten medlem. Att vara delaktig i enorma utlägg för verksamheter i Stockholm om jag bor i Göteborg är bara då relevant när det som pengarna används till mostvarar församlingens Gudgivna uppdrag.  Vilket kan och bör undersökas.

3 Självpropagerande innebär helt enkelt en förlängning av innebörden i Orden: " Var alltid beredda till att avlägga en anledning till det hopp som bor i er."  1 Pet 3:15 "Herren Kristus skall ni hålla helig i era hjärtan. Var ständigt on standby vad det gäller det hopp som ni har. Inta max beredskap att förklara er tro med ödmjukhet och respekt och ett rent samvete. Då kan de som talar illa om er goda livsföring komma på skam." (lätt parafraserat).  Jag satt på ett kaffee häromdagen med några män ur en bibelgemenskapsgrupp och samtalade om vad vi som tillsammans hade 2-3 hundra församlingsår bakom oss egentligen var överens om och kunde avlägga räkenskap för.  Så vände jag mig till en av dem och ställde den meningen från Peterbrevet som en fråga:  "Kan du kort ge mig din anledning till att du har  ett kristet evighetshopp?"  Mummel mummel, fågelholk fågelholk, Er, mmm nä,  det  är jag inte säker på. Vände mig till en annan, en aktiv bibelläsande man. Skakade på huvudet.
Hur skall den kyrka vara självpropagerande som ständigt hyr in arbetskraft från andra håll till att göra det vi själva som enskilda medlemmar borde?  De ledargåvor Gud ger sin församling lokalt är till för att " göra de heliga skickliga till att utföra sin tjänst". Inte för att göra jobbet åt dem mot avlöning, bil, bostad och fritt WIFI. Om man vill att alla de tusentals plantor man har i ett växthus skall växa måste man tillföra vatten till varenda planta. Det räcker inte att vattna (döpa) trädgårdsmästaren. Det är inte denne som kommer att pryda min veranda. Det är inte den knölen som ger avkastning i potatisåkern.

Vakna! Eller gå under som församling!

Ordet som inte blir kött försvinner i mediabruset. Att vi idag har detta gigantiska tvärdrag av motsägelsefull information är till för att alla GUDSORD skall drunkna i människoord. För ingenting är farligare för falska läror än det som Gud har sagt.

Antingen kommer Guds ord att hålla oss borta från synden, eller också blir det tvärtom, synderna vi odlar håller oss borta från Ordet.


Björn Donobauer, Doncaster 9 Februari 2018
Share:

No comments:

Post a comment

Mest lästa

Senaste inlägg