Blogtext: "Vi åberopar Kristi blod" del 2

Genom blodet, genom blodet... all min synd förlåten är..

Min förra blogtext från den 17 augusti tog upp frågan om hur sunt och rätt det är att människor i tid och otid pratar om att "ställa sig under blodet" samt en mängd liknande utsagor som idag är mycket frekventa i mängder av sammanhang. En av läsarna höll med om att det inte var bra att det skedde, men menade också att det ändå inte är någon fara på taket. Detta oskick är inget allvarligt missbruk menar hon.

Så här skrev hon: "Dock reagerar jag på det sista att man trampar på korset mm med den okunskapen. Det där sägs hit och dit till medsyskonen och jag tror Guds nåd och kärlek är större än att personer som åberopar blodets beskydd skulle drabbas av förtärande ting i Guds händer. Nej vi ska korrigera varandra i kärlek."

Några hållpunkter i mitt svar: 

Det är sant att Gud förlåter även det slarviga sättet som heliga ting missbrukas. Men förutsättningen är att de som håller på så ges insikt om missförhållandet och ges förståelse om det allvarliga att hantera det heliga utan urskiljning. Och att de ser det som en brott mot Guds regelverk för vad en troende kan och får säga.

Rom 14:11-13

"Det står skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig ska varje knä böjas och varje tunga prisa Gud. Alltså ska var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.
Låt oss därför inte längre döma varandra. Bestäm er i stället för att inte lägga hinder eller stötestenar i vägen för en broder."

Vad är det som vi skall avlägga räkenskap för?
Matt 12:35-37 "En god människa tar fram ur sitt goda förråd det som är gott, och en ond människa tar fram ur sitt onda förråd det som är ont. Men jag säger er: Varje onyttigt ord som människor talar ska de få svara för på domens dag.  Efter dina ord ska du frias, och efter dina ord ska du fällas."
Matt 5:36-37 " Du ska inte heller svära vid ditt huvud, för du kan inte göra ett enda hårstrå vitt eller svart.  Ert ord ska vara ’ja’ eller ’nej’. Allt därutöver kommer från den onde[b].
Man behöver inte läsa mera för att inse att det är väsentligt att människor inte skall läras en massa oskick och direkta felaktigheter. De skall nämligen stå till svars!

Vad än värre är följer ifrån Paulus brev till Efesierna om hur man bäst bedrövar Anden.
Efesierbrevet 4:17-18 " Därför säger jag detta och varnar er i Herren: lev inte längre så som hedningarna lever. Deras tankar är tomma, deras förstånd är förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och förhärdade i sina hjärtan.  I de stora rörelserna har många blivit indoktrinerade att upprepa direkta osanningar. Stort är deras ansvar som förlett dem därtill. Men jag kan inte se att det undantar den enskilde från egenansvar.
Att ha nöd för att upprätta trons lydnad innebär att gå till rätta med villfarelser, Inte att glätta över dem med nådens strykjärn om man inte också leder fram till bättring från onda gärningar!  Påminn mig gärna: vilka primära uppgifter har den Helige Ande?

Johannes 16:8-15 "Och när han kommer ska han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom. Om synd: de tror inte på mig. Om rättfärdighet: jag går till Fadern och ni ser mig inte längre.  Om dom: denna världens furste är dömd.
Jag har mycket mer att säga er, men ni kan inte bära det nu. Men när han kommer, sanningens Ande, då ska han leda er in i hela sanningen. Han ska inte tala av sig själv utan bara tala det han hör, och han ska förkunna för er vad som kommer att ske. Han ska förhärliga mig, för han ska ta av det som är mitt och förkunna för er. Allt som Fadern har är mitt. Därför sade jag att han ska ta av det som är mitt och förkunna för er.
Är det av vikt att säga sanningen, hela sanningen och inget annat än sanningen? Med tillägget: i kärlek?
Efesierbrevet 4:25-31 "Låt inga smutsiga ord komma över era läppar, utan bara det som är gott och bygger upp där det behövs, så att det blir till glädje för dem som hör det. Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för befrielsens dag.  Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och förolämpningar och all annan ondska."

Vad sa redan lagen? "Du skall inte böra falskt vittnesbörd mot din nästa" 2 Mos 20:16

Om än så många människor idogt upprepar samma fel blir det ju inte därmed rätt. Och om de vittnar om något som går stick i stäv med Guds ord så är det under lagens dom som vi ställs, inte under blodets beskydd. Blodet uppphäver inte lagen. Blodet vittnar om det avslutade verk som nåden har åstadkommit en gång för alla. Och att den som genom tron tillräknas rättfärdighet,  alltid åtnjuter allt det som vanns på korset.

Att åberopa blodet är då att med sin tro omfatta vad som redan är sagt i ordet. Det blir inte ditt för att du åberopar blodet utan för att du tror vad som står skrivet. Det är aldrig så att det är för blodets skull som vi tror, utan för att "mina ord är Ande och liv".

Några fler punkter att notera: 
Guds ord talar i klartext om att blodet är livets säte. Blodet som utgjuts betyder därför att Jesu liv ersätter det liv som du har förverkat rätten till i egenskap av syndare.  Utan blod finns ingen förlåtelse från synd. Men all din synd lades på honom en gång för alla. Han har inte en blödande kropp som efter hans uppståndelse fortsätter att förbinda dina sår med sitt blod.  Du tillräknas allt Han har gjort genom tron. Därför att han en gång för alla gav sitt liv för alla som vill tillgodogöra sig dess makt och kraft.
Blodet och köttet hör inte den andliga världen till utan är den port som öppnas till den andliga världen.

1. Korintierbrevet 15:49-50 "Och liksom vi har burit den jordiska människans bild, ska vi också bära den himmelska människans bild. Men det säger jag, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva det oförgängliga.  Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas,"

Matt 16:17 "Jesus sade till honom: "Salig är du, Simon, Jonas son, för det är inte kött och blod som har uppenbarat det för dig, utan min Far i himlen."  Inte ens Jesu blod har någon pedagogisk uppgift.  Det som skall uppenbaras kommer inte till oss genom blodet utan genom Anden som sänds oss från Fadern och Sonen.

Det är med andra ord fullständigt befängt att tro att blodet skulle åstadkomma några som helst andliga ting. Blodet hör till tingens ordning i denna värld, inte till den andliga världen . Inte som annat än vittnesbörd om det fullkomliga i försoningen.

2. Än mer befängt och direkt sataniskt är att tro att blodet, oavsett vems blod, skulle vara något som Satan tar intryck av.  Hur bemöter Jesus och apostlarna den Ondes alla listiga anslag? Med kraften i blodet? Visa mig ett enda exempel på det?
All den kraft som genom Jesu död och uppståndelse finns är i hans namn. I det namnet som han förtjänat genom att bli "Guds frälsare" - Yeshua! Ingen i hela skriften stänker blod från en människoson i ögonen på Satan. Satan är en andlig företeelse, inte en fysisk. Blodet är helt verkningslöst som andligt krigföringsmedel.  Och självfallet förekommer det inte en stavelse i Guds ord om att någon kom på tanken att använda det på det viset.

3. Blodet tillhör inkarnationen, inte uppståndelsekroppen. Ingenstans ses Jesu jordiska blod vara andligt verksamt. Det är med andra ord inte något som finns i Guds Helige Andes 'vapenkammare'. "Er kamp är inte mot kött och blod". Men ändå envisas en hel del med att slåss med 'blodet' mot andemakter. Klent resultat garanteras.

4. I tilllbedjan sammanhang "utgjuts" Jesu blod kopiöst.  Detta trots att Guds ord i absolut klartext kungör att de som vill tillbedja Gud måste göra det i Ande och Sanning. Det är osant att Jesu blod ännu flyter. Hur kan det "utgjutas" och "åkallas" i 'worship' och tillbedjan om man påstår sig vilja tillbe Gud på det sätt Gud har bestämt? Det är avgudadyrkan att förminska Gud.

Johannes 4:19-25  "Kvinnan sade: "Herre, jag förstår att du är en profet.  Våra fäder har tillbett på det här berget, men ni säger att platsen där man ska tillbe finns i Jerusalem."  Jesus svarade: "Tro mig, kvinna, det kommer en tid när det varken är på det här berget eller i Jerusalem som ni ska tillbe Fadern.  Ni tillber vad ni inte känner. Vi tillber vad vi känner, eftersom frälsningen kommer från judarna. Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha.  Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." 
5. Om det är så att Gud har trollat med Människonens blod så det blodet har andliga krafter, så har Gud i varje fall inte talat om det i Guds ord. Därför är Kristi blod bara relevant i tillbedjan när vi predikar korset och dess effekt. Men vi nedbeder inte blodet över den tillbedjan som skall ske i Ande och Sanning. För det är inte sant att blodet har sådana andliga effekter.

6.  I vidskepelsens skumrask döljer sig en rad föreställningar som utan tvekan har stora likheter med denna övertro på 'blodet' i striden mot andemakter. Bland de okunnigaste människorna används vitlök och ett upplyft kors mot djävulen, och i den nutida motsvarigheten: dem som inte kan Guds ord, har 'blodet' samma roll. Men det är vidskepelse och inte tro. Andliga ting kan bara fördrivas och drivas ut med andliga medel.

7. "Avhåll er från blod" sa man vid det första riksmötet för Jesus kropp i Jerusalem, som en hälsning till alla församlingarna. Varför det? Därför att blodet var en stående ingrediens i hedningarnas ritualer. Till skillnad från den kristna församlingen som visserligen visste sig vara 'köpt med Guds eget blod", visserligen blivit 'renad i blodet' och ha en utmaning framför sig att betala för sitt vittnesbörd om det fullbordade verket i Kristus med sitt eget blod om så behövdes, men aldrig betraktade blodet som skiljt från försoningsverket. "Vad Gud har sammanfogat bör människan inte åtskilja." Gäller även i detta sammanhang.

8. Om ni inte kan skilja på det heliga och det profana riskerar ni att inte heller hålla agapemåltiden på ett riktigt sätt. Den är det nya förbundet i Kristi blod. Så ofta ni gör det så är det ett avslutat verk och en bestående förbundsakt som ni firar. Den som inte kan skilja på vanlig föda och den heliga måltidens beståndsdelar blir skyldig till Jesu kropp och blod. 

 
1 Kor 11:27-28

Den som äter brödet eller dricker Herrens bägare på ett ovärdigt sätt syndar därför mot Herrens kropp och blod. Var och en ska pröva sig själv och så äta av brödet och dricka av bägaren.
Slutord:
Att missbruka "blodet" är att försynda sig på honom som gav sin kropp och sitt blod en gång för alla. Låt det sjunka in. Blodet i Nya testamentet har ett konstant och samlat vittnesbörd: Det fullödiga och fullbordade verket på Golgata. Det har ingen plats i deras arsenal som utan att ta hänsyn till vad Gud redan har sagt i sitt ord gör sig breda över visioner och uppenbarelser som inte kan kontrolleras mot lodlinan. Och alla de som givit sitt liv och tvagit sina kläder i Lammets blod och givit up sina liv för det namnets skull, godkänner heller inte att det dyra Jesusblodet pytsas runt som om det vore var mans egendom.

Blodet tillhör Gud, inte någonsin dig eller mig.

... ...
Teddy Donobauer, Doncaster 18 augusti 2019

Share: